I Region Stockholm vårdas nu omkring 800 patienter med covid-19 på sjukhus. För att stärka bemanningen i den akuta vården beslutade regionen i förra veckan att ställa in stora delar av den planerade vården.

Ett av sjukhusen med högt tryck är Karolinska universitetssjukhuset. I förra veckan öppnades en ny intermediärvårdsavdelning för patienter med covid-19 vid Karolinska i Huddinge. Sjukhuset har sedan tidigare också beslutat att skjuta upp icke-akuta planerade operationer för barn, och att personal från Astrid Lindgrens barnsjukhus ska fördelas om för att stötta covidvården av vuxna.

Svante Norgren, verksamhetschef för Tema Barn, uppger i ett mejl till Läkartidningen att det fram till och med 10 januari rör det sig om cirka 75 operationer »som kan anstå utan att det medför en medicinsk risk«.

Personalmässigt handlar det om totalt 110 medarbetare som lånas ut: 90 som har varit utlånade sedan tidigare och skulle ha kommit tillbaka till barnverksamheten i dag, 21 december, samt ytterligare 20 medarbetare.

Reaktionerna från personalen har inte låtit vänta på sig. I förra veckan skickade 130 läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus en insändare till Dagens Nyheter där de uttryckte oro över att svårt sjuka barn riskerar att drabbas när vårdpersonal från barnverksamheten flyttas för att stötta vuxenvården.

En av läkarna som ställt sig bakom brevet är Mikael Finder, neonatolog och fackombud vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Mikael Finder, neonatolog och fackombud vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Foto: Michael Wilczek

– Vi har under året opererat mer än någonsin tidigare och vi har varit glada att se att våra operationsköer har minskat. Att vi nu bidrar med närmare 120 medarbetare till vuxenvården innebär återigen att fler barn får sin operation uppskjuten och att våra köer ökar. Det måste vara hemskt för den familj som måste vänta med en operation som de sannolikt redan har väntat länge på, säger han till Läkartidningen.

Enligt Mikael Finder finns också en oro över att man stängt en av akutvårdsavdelningarna för barn i Huddinge, och att man dragit ner till sommarbemanning på barnakuten i Huddinge.

– Alla andra år har vi bemannat upp för en infektionssäsong efter nyår, och vi har aldrig behövt ta risken att stå utan den personal som behövs under infektionssäsongen.

I insändaren skriver läkarna att det är motiverat att flytta resurser till covidvården från andra områden, och att de vill vara solidariska med de kollegor som sliter hårt i covidvården. Men samtidigt menar de att regionens privata vårdgivare borde bidra med personal i samma omfattning som offentliga, och att man från politiskt håll borde vara tydligare med att detta förväntas av de privata aktörerna.

– Vår personal tvingas gå ifrån Stockholms – och ibland Sveriges – sjukaste barn för att jobba inom vuxensjukvården. Det väcks en stor frustration hos personalen när vi samtidigt har hört Björn Eriksson säga att man ber de privata skattefinansierade vårdaktörerna snällt om att frivilligt bidra med personal. Detta samtidigt som vi tvingas flytta personal från barnsjukvården och ta risker med barns hälsa som vi aldrig har gjort tidigare.

Anser du att sjukhuset ändå tagit rätt beslut med tanke på den rådande situationen?

– Jag har inte överblicken att kunna uttala mig om det. Det är en medicinsk prioritering som sjukhusets ledningsgrupp har gjort, där de bedömt att krisen nu är så pass stor att vi behöver ta större risker än vad vi gjort tidigare. Om riskerna är rimliga i förhållande till behovet att förstärka vuxenvården kan jag inte svara på.

Även inom intensivvården på Karolinska råder ett tufft läge just nu. Till exempel beslutade sjukhuset i förra veckan att schemalagd övertid införs för sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvården.

– Det är väldigt ansträngt, framför allt vad gäller undersköterskor och sjuksköterskor där det finns stora personalluckor, men också på läkarsidan. Nu är också trycket på vanliga vården högre än våras. Vi ska ju samtidigt bedriva intensivvård som inte är relaterad till covid, till exempel transplantationer och andra akuta händelser. Det måste ske parallellt, säger Mitua Mehra, specialist i anestesi- och intensivvård vid Karolinska i Huddinge och ledamot i sjukhusets läkarförening.

Han vänder sig mot bilden som förmedlats i medier om att intensivvården i Stockholm i perioder haft nära 100 procents beläggning.

– Det är inte 99 procents beläggning. Det är 200 procents beläggning. Vi har nu 72 IVA-platser på Karolinska mot 36 normalt sett. Det är dubbelt så många platser. Det här är inget som kan rulla under längre tid.

Mitua Mehra anser att Region Stockholm kunde skött samordningen av IVA-kapaciteten bättre och han är också kritisk till att man varit långsam med att ta kontakt med de privata vårdgivarna i regionen för att ordna fram mer personal.

– Nu säger regionen, som faktiskt håller i alla pengar, att de pratar med privata vårdgivare, men det är alldeles för sent. Det skulle man gjort i somras och frågat om vi kunde göra samma sak nu till hösten som vi gjorde i våras. Jag tycker att intensivvården på Karolinska gjort det bra och att vi taktat upp så mycket som möjligt, och mer än så. Men vi kan inte göra detta själva.

Vilken är den största utmaningen för intensivvården just nu?

– Den största utmaningen är att mäkta med det enormt höga trycket under lång tid, samtidigt som vi inte ser någon avmattning.