Egenreferat. I Da Vinci-studien [1] kartlades kvaliteten på lipidsänkande behandling som primär- och sekundärprevention av kardiovaskulär sjukdom i relation till europeiska riktlinjer från 2016 och 2019. Studien omfattade 3 000 patienter i primärprevention och 2 888 patienter i sekundärprevention, undersökta i 18 europeiska länder, vilka erhållit lipidsänkande behandling under de senaste 12 månaderna. Mellan juni 2017 och november 2018 noterades patienternas senaste LDL-kolesterolvärde i samband med besök vid sjukhus eller öppenvårdsmottagning och jämfördes med deras riskbaserade behandlingsmål enligt ovannämnda riktlinjer. Bland individer med mycket hög risk gavs högdosmonoterapi med statiner till 20 procent av patienterna i primärprevention och 38 procent av dem i sekundärprevention. Riskbaserat behandlingsmål för LDL-värde enligt 2016 års riktlinjer hade trots detta enbart uppnåtts hos 54 procent (95 procents konfidensintervall [95KI] 52–56) av patienterna, medan enbart 33 procent (95KI 32–35) uppnådde det striktare behandlingsmålet från 2019. Behandlingsresultaten hos de 315 patienterna rekryterade från 6 svenska centrum i primär- och sjukhusvård skilde sig inte avsevärt från dem i övriga Europa.

Studien demonstrerade en tydlig brist i både europeisk och svensk klinisk praxis vad gäller att nå upp till både 2016 och 2019 års riktlinjer. Ett ökat användande av annan lipidsänkande behandling utöver statiner, såsom ezetimib och PCSK9 (proprotein convertase subtilisin/kexin type 9)-hämmare, skulle potentiellt kunna minska klyftan mellan uppnådda lipidnivåer och rekommenderade behandlingsmål.