Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och regioner har tillsatt en nationell arbetsgrupp som ska ta fram stöd för uppföljning av covid-19-patienter, där också långtidssjuka ingår.
Primärvården ska få en »verktygslåda«, som Thomas Lindén, chef över avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen, uttrycker det. I den finns bland annat skattningsskalor och bedömningsinstrument.
– I första hand handlar det om att identifiera personer med de här problemen. Efter hand ska vi också kunna tipsa om vad det är för behandling som brukar hjälpa beroende på symtom och vilken grupp patienter det rör sig om.
Den nationella gruppens arbete, där Judith Bruchfeld och Michael Runold från långtidsmottagningen på Karolinska ingår, ska resultera i stöd för både grundläggande utredning och när en fördjupande utredning är motiverad.
Socialstyrelsen ville se ett stöd till primärvården klart till sista februari, men det ser ut att bli något försenat. Framöver ska även ett annat kunskapsunderlag till 1177 göra det lättare att råda och hänvisa patienter rätt. Därtill ska det försäkringsmedicinska beslutsstödet bli bättre, så att Försäkringskassan har mer på fötterna när de bedömer patientgruppen.
De olika stöden ska ses som ett steg mot att göra vården mer enhetlig över landet. Men hur rehabilitering av covidpatienter ska ges framöver är inte utrett. Thomas Lindén säger att det kan behövas specialiserade modeller för rehabilitering som skiljer sig mycket från annan rehabilitering, men att det måste undersökas vidare.
I Storbritannien har statliga National Health Service hittills etablerat 69 tvärprofessionella kliniker för långtidscovid runt om i landet. Men något liknande initiativ är i nuläget inte på gång i Sverige.
Vården skiljer sig mycket över landet. Det finns några specialiserade mottagningar för långtidssjuka, till exempel på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Men Thomas Lindén säger att det inte är säkert att sådana kommer utgöra basen i vården av långtidssjuka i framtiden. Det måste också utredas när det finns mer kunskap.
– Det är alldeles för tidigt för att vi ska gå ut och säga vilken typ av mottagningar som ska finnas eller vilken typ av behandling som ska erbjudas.
Däremot vill Thomas Lindén redan nu uppmana vårdgivarna att skapa tillgänglighet för bedömning av patienterna och försöka dela sina kunskaper med andra så fort som möjligt.
Han påpekar att det finns flera pågående intressanta studier, både i Sverige och utomlands. Däremot vet man inte om studierna kommer att peka på att en viss behandling är bättre än en annan, eller om forskningen behöver längre tid.
– Men på ett halvår, nio månader har vi blivit mycket bättre på att behandla akut covid. Så när det gäller symtom som kommer i det sena skedet borde den kunskapen finnas betydligt bättre om ett halvår eller så. Men det är en spekulation.
När de första behandlingsrekommendationerna väl är klara kommer de att vara preliminära. Efter hand kommer innehållet att behöva ändras när man lär sig mer om sjukdomens långvariga effekter, menar Thomas Lindén.
– Den första kunskapen som sammanställs kommer vara en »trade-off« mellan att kommunicera tidigt och att ha ett gediget underlag för det man säger.
Läs även: Helhetsgrepp ska ge svar om långtidssjuka
Stödgrupp vill se nationella riktlinjer
