Ett vaccinationsintyg ska fungera som ett kvitto på att man har vaccinerats mot covid-19. Hur det kvittot sedan ska visas upp och verifieras, är en knäckfråga för världssamfundet inför den kommande sommaren. Sverige samarbetar därför med exempelvis Världshälsoorganisationen och EU för att sätta en internationell standard.
På torsdagsmorgonen presenterade regeringen att tre svenska myndigheter får i uppdrag att delta i arbetet. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, blir projektledare för den digitala infrastrukturen. Myndigheten ska bland annat se till att internationella riktlinjer och standarder följs.
E-hälsomyndigheten kommer att delta i EU-kommissionens arbete med vaccinationsintygen. Och Folkhälsomyndigheten får uppdraget att samordna arbetet med Världshälsoorganisationen.
– Vårt mål är att arbetet ska gå så snabbt som möjligt och att den digitala infrastrukturen ska vara färdig till sommaren, sa digitaliseringsminister Anders Ygeman vid torsdagsmorgonens presskonferens.
Regeringen meddelade också att de ger myndigheten Kammarkollegiet uppdraget att betala 400 miljoner kronor till regionerna för investeringar och löpande kostnader i vaccinationsarbetet. Det är pengar utöver de 300 miljoner som regeringen beslutade om i december.
Under presskonferensen meddelande också Folkhälsomyndigheten att prioriteringsordningen i vaccinationsfaserna justeras något. Förändringarna innebär bland annat att fler omfattas i fas 2.
I fas 2 ingår nu alla personer från 65 år och uppåt; tidigare var det personer 70+. Till fasen hör numer även personer med dialys eller som har transplanterats, samt deras hushållskontakter.
Fas 3 omfattar numer även 60–64-åringar. Sedan tidigare innefattas de över 18 år med bakomliggande sjukdom eller risk, och nu tillförs personer som kan ha svårt att följa allmänna rekommendationer. Det kan exempelvis röra sig om personer med demenssjukdom, Downs syndrom eller som är hemlösa.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson framhöll på presskonferensen att i varje vaccinationsfas ska även andra riskfaktorer prioriteras. När vaccinationskampanjen planeras kan därför socioekonomiska faktorer och förutsättningar behöva beaktas.
