Efter kritik – nya regler för att få aktivera krislägesavtalet

Under den andra vågen av covid-19 har sju regioner aktiverat krislägesavtalet. Tre av dem inaktiverade sina avtal den 29 januari, utan att de alls hade tagits i bruk: Västra Götaland, Gävleborg och Kalmar län.

Krislägesavtalet innebär bland annat att ordinarie arbetstid sätts till 48 timmar per vecka i max fyra veckor, mot att arbetsgivaren betalar 220 procent av lönen och att ersättningen höjs vid särskild nödfallsövertid. I de fyra regioner som tillämpat krislägesavtalet är det bara en – Jönköpings län – där läkare har arbetat på avtalet.

Att krislägesavtalet nu inaktiverats i tre regioner utan att alls ha använts väcker både frågor och kritik hos fackförbunden. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro menar att deras medlemmar sliter utan rätt ersättning. Hon har sagt att förbundet överväger att säga upp avtalet och att ett beslut i så fall kommer under februari.

Läkarförbundet har inte hotat med att säga upp avtalet – men man tycker att det borde ha använts tidigare och säkerligen på ett större antal läkare än vad som har varit fallet.

Nu utvärderar förbundet krislägesavtalet, parallellt med de andra fackförbunden och arbetsgivarna.

– Vi försöker titta på om man använt det på rätt sätt och vilka andra strategier man har använt i stället för krislägesavtalet, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Hon poängterar att arbetsgivaren måste klara av att säkerställa vila och återhämtning.

– Hur har man använt gällande avtal? Har man haft förstärkningsavtal? Vad är det som gör att man inte använder krislägesavtalet? Finns det något i avtalskonstruktionen som gör att man inte upplever att det är tillämpbart?

Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har delvis lyssnat på kritiken och justerar nu reglerna för att få aktivera krislägesavtalet.

– Vi har förståelse för att det väcker frågor om man aktiverar avtalet men sedan inte anvisar personal. Det har föranlett att vi numer ställer krav på att man ska visa en plan för när man ska börja anvisa personal, säger SKR:s biträdande förhandlingschef Jeanette Hedberg.

Hon menar dock att regionerna som aktiverat krislägesavtalet har varit helt berättigade till det.

– Det råder ingen tvekan om att de aktuella regionerna uppfyllde kriterierna. Bemanningsläget var väldigt besvärligt inför julhelgerna. Sedan dess har det skett en viss lättnad i trycket.

Hur tycker du att avtalet fungerat?

– Min bild så här långt är att själva avtalet i sig och villkoren funkar bra. Den stora utmaningen vi har är det långa utdragna krisförloppet som i sig innebär en tung belastning för personalen, säger Jeanette Hedberg.

Som Läkartidningen tidigare berättat har flera lokala läkarföreningar varit nöjda med att krislägesavtalet inte använts för läkarkåren, eftersom deras lokala avtal har fungerat lika bra eller bättre. Det är något Läkarförbundet nu också ska titta närmare på.

– Man måste gå tillbaka och se på vad det är man inte möter med krislägesavtalet. Vad är det som man kanske behöver utveckla i avtalet, säger Sofia Rydgren Stale.

Vad anser du om att SKR nu kräver en tidsplan för att aktivera krislägesavtalet?

– Vi måste titta på det. Är det den biten som är viktig för att krislägesavtalet ska användas på ett bra sätt, eller har vi andra bitar som kanske är viktigare.