Enkäten skickades till svenska verksamhetschefer inom barnmedicin i februari 2021. 33 verksamhetschefer har svarat på frågorna. Resultatet presenterades på ett webbinarium som arrangerades av Svenska läkaresällskapet och Svenska barnläkarföreningen förra veckan. Initiativtagare till undersökningen är Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet.

Alla verksamhetschefer uppger att den planerade verksamheten har påverkats av den pågående pandemin. 61 procent uppger att påverkan varit liten medan 39 procent anser att påverkan varit stor.

– Utlåning av personal från barnkliniker till covid-19-avdelningar, färre andra infektioner och en minskad akut barnsjukvård har präglat 2020. Men den akuta verksamheten har samtidigt varit svårare att bedriva – delvis på grund av nya krav på triagering och isolering som ett resultat av covid-19, säger Jonas F Ludvigsson.

Han har själv noterat att barnkliniken i Örebro, där han arbetar, påverkats mycket. Bland annat genom att färre barn sökt på akuten, men också genom att fler kollegor varit sjuka, vabbat eller har lånats ut till covidvården.

– Den planerade verksamheten är kanske annars den del som påverkats mest, just för att den har prioriterats ned, säger Jonas F Ludvigsson som uppskattar att det rör sig om en minskning av den planerade verksamheten med cirka 20 procent.

Köerna har växt på flera håll.

– Påtagligt många verksamhetschefer nämner inställda besök inom framför allt obesitasverksamheten. Det är otroligt svårt att säga något om hur farligt det är, men faktum är att fetma är en stark riskfaktor för framtida sjukdom.

Andra områden som verksamhetscheferna nämner är bland annat ADHD-vården, diabetesvården, cystisk fibros, förstoppning och spirometri/astma.

Den akuta barnverksamheten uppskattas ha minskat med 30–40 procent. Ungefär hälften som besvarat enkäten uppger att den akuta verksamheten har påverkats, 30 procent anser att den har påverkats mycket och 20 procent tycker inte att den har påverkats.

– I stort sett alla verksamhetschefer uppger att de har haft en lägre belastning framför allt under våren 2020, men också under hösten, säger Jonas F Ludvigsson.

En förklaring är sannolikt att färre barn har drabbats av andra, annars vanligt förekommande, infektioner. Samtidigt framkommer signaler om att barnsjukvården noterat fler intoxikationer och misshandelsfall.

– Jag har inga siffror på detta. Men det framkommer också i andra kommentarer att man oroar sig för barns psykiska mående.

En tredjedel av verksamhetscheferna uppger att barnoperationerna inte har påverkats, hälften uppger att de har påverkats lite grann och var fjärde att operationerna har påverkats mycket.

– Men helt klart har väntetiderna för elektiv kirurgi ökat under covid-19. Ganska många uppger att man bara kunnat utföra prioriterad kirurgi. Ett skäl är att narkospersonal lånats ut till covid-19-vården.

En annan förändring är att många har ställt om från fysiska besök till video- och telefonsamtal.

– Det är kanske en utveckling vi gått mot snabbare än vi hade annars. Men jag tror att många kliniker var oförberedda på den här förändringen och flera skriver även att det lett till sämre kvalitet i vården, säger Jonas F Ludvigsson.

Pandemin har också haft andra effekter på barnsjukvården, som att mycket forskning och utveckling har satts på paus.