Egenreferat. Man fann tidigt att kardiometabola sjukdomar var överrepresenterade vid svår, intensivvårdskrävande covid-19. Huruvida dessa riskfaktorers betydelse påverkas av ålder, kön och födelseland, som i sig är starka riskfaktorer, har dock varit oklart. Det finns en känd stark koppling mellan socioekonomi och kardiometabola riskfaktorer, men även till svår covid-19. Nationella studier av dessa samband kontrollerade för socioekonomi, bostadsort, ålder och kön har tidigare saknats.
Vi genomförde en nationell fall–kontrollstudie [1] av ca 12 000 personer, varav 1 086 hade svår covid-19 med behov av respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning och hade registrerats i Svenska intensivvårdsregistret under mars–maj 2020. Med hjälp av SCB identifierades 10 kontroller för varje fall, matchade för ålder, kön och bostadsort. Information om socioekonomi (födelseland, utbildning), tidigare sjukdomar och läkemedelsbehandlingar hämtades från SCB:s och Socialstyrelsens register för hela populationen (N = 11 946).
Vi fann att typ 2-diabetes (oddskvot [OR] 2,3; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,9–2,7), hypertoni (OR 1,7; 95KI 1,5–2,0), fetma (OR 3,1; 95KI 2,4–4,0) och njursjukdom (OR 2,5; 95KI 1,7–3,7) var överrepresenterade hos patienter med svår covid-19 efter justering för socioekonomiska faktorer. Vi fann också att astma (OR 2,8; 95KI 2,3–3,6), reumatoid artrit (OR 1,8; 95KI 1,1–3,0), systemiska inflammatoriska sjukdomar (OR 2,6; 95KI 1,8–3,9) samt tidigare genomgången venös tromboembolisk sjukdom (OR 1,7; 95KI 1,3–2,4) var vanligare vid svår covid-19, vilket är delvis nya fynd. För samtliga riskfaktorer sågs större relativa riskökningar hos yngre (< 57 år), exempelvis för fetma (OR 7,6; 95KI 5,3–11,0), typ 2-diabetes (OR 4,5; 95KI 3,3–6,2), njursjukdom (OR 7,7; 95KI 3,4–17,5), venös tromboembolism (OR 3,9; 2,0–7,6), astma (OR 4,9; 95KI 3,3–7,3) och systemiska inflammatoriska sjukdomar (OR 6,7; 95KI 3,0–14,9). Svår covid-19 var vanligare i gruppen födda utanför EU-15 (medlemsstater i EU före utvidgningen 2004). Diabetes hade en relativt större betydelse som riskfaktor i denna grupp samt hos kvinnor.
Vår tolkning är att ett flertal olika tillstånd med gemensam patofysiologi med redan tidigare ökad inflammation, störd endotelfunktion och mikrocirkulation ökar risken för svår, intensivvårdskrävande covid-19 och att kopplingen är väsentligen oberoende av socioekonomiska faktorer. Samtliga dessa riskfaktorer har en större relativ betydelse hos yngre. Oavsett mekanism så är fynden viktiga för att kunna göra evidensbaserade prioriteringar inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper.
Vad är känt om vaccinering av astmatiker med dessa nya vaccin?
Sedan kan man fråga sig varför gränsen dras vid 57 år till skillnad från 55 eller 50 år. T ex är 50 år en väletablerad surrogatgräns för klimakteriet i epidemiologiska studier.
Vi håller med dig att det är intressant att astma faller ut som riskfaktor. Vår bedömning är att punktestimaten för odds kvoterna för de flesta av riskfaktorerna du nämner ligger på ungefär samma nivå och att man inte kan dra någon slutsats att t ex astma är en starkare riskfaktor än, T2DM eller VTE eftersom konfidensintervallen överlappar. Detta är inte heller något vi testat statistiskt.
Vi sitter inte på någon expertkunskap om vacciners effekt i olika grupper men har fullt förtroende för expertmyndigheterna godkänner säkra och effektiva vacciner. Från vår kliniska horisont ser vi ingen anledning att vaccinering skulle vara mindre säkert eller effektivt hos just astmatiker, där kan man väl snarare i så fall vara fundersam om effekten vid vissa av riskfaktorerna som behandlas med kronisk immunosuppresiv behandling såsom systemiska inflammatoriska sjukdomar, RA och kroniskt njursvikt (njurtransplanterade).
För att kunna uppskatta riskfaktorns relativa betydelse i olika åldrar och även testa interaktionen mellan riskfaktorernas association till utfallet och åldersgrupp har vi delat in materialet i tre lika stora åldersgrupper 21-56 år, 57-65 år och 66-87år. Vi håller med om att studier hos ännu yngre, t ex <50 år är intressant men en indelning i ännu mindre grupper ledde till statistisk osäkra resultat framför allt för vissa av de ovanliga riskfaktorerna. Vi ser en signifikant interaktion mellan i stort sett samtliga riskfaktorer och ålder. Detta är inte oväntat eftersom ålder i sig är en väldigt stark riskfaktor som då tar över i äldre åldersgrupper, att ålder är en så stark riskfaktor år också skälet till att vi valt att kontrollera/matcha för ålder (och kön) i design.
Per Svensson
Per Nordberg
