IVA-transporterna i stort har ökat under pandemin i Sverige. Om det råder ingen tvekan. Men det är svårt att säga precis hur mycket.
Enligt statistik i Svenska intensivvårdsregistret (SIR) har antalet transporter på grund av resursbrist gått från 1,75 procent av alla intensivvårdstillfällen 2019 till 3,24 procent under 2020. Början på 2021 har inneburit ytterligare en ökning.
Statistiken är något trubbig och kan exempelvis innehålla transporter mellan intensivvårdsavdelningar inom samma sjukhus. Men Johnny Hillgren, ordförande för SIR, tycker ändå att den ger en fingervisning.
– Det är ju ett uttryck för den stora belastningen på sjukvården totalt, och i synnerhet på intensivvården. Det är ytterligare en markör på att pandemin har drabbat oss hårt. Vi har i utgångsläget inte haft resurserna för att hantera den här mängden patienter, säger Johnny Hillgren, som också är chef för verksamhetsområde anestesi i Region Gävleborg.
Om man tittar på hur stor del av patienterna som behandlats för covid-19 och som flyttats blir siffran avsevärt större. Under 2020 transporterades över 11 procent av IVA-patienterna med virusinfektion eller tillstånd relaterat till covid-19.
Johnny Hillgren tycker att det är en hög nivå. SIR har satt ett tröskelvärde på 2 procent, som organisationen tycker ska vara ett riktmärke för hur många intensivvårdsfall som får transporteras.
– Tröskelvärdet är inte helt evidensbaserat, för vi vet inte vad som är en optimal nivå; behöver man aldrig flytta en patient på grund av resursbrist har vi en överkapacitet som kanske inte är ekonomiskt försvarbar. Men har vi väldigt många som behöver flyttas, då har vi för lite resurser.
I Västra Götaland har en ökning av marktransporterna märkts tydligt. Antalet transporter inom regionen har flerfaldigats under pandemin, säger Jerker Sandgren, som är specialist i anestesi och intensivvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ambulansöverläkare och regional beredskapsläkare. Det är också han som den 1 november i fjol fick uppdraget att samordna och effektivisera de markbundna intensivvårdstransporterna i regionen.
– Transporterna har mångdubblats. 190 IVA-transporter på tre och en halv månad saknar motstycke.
Vad tänker du om det?
– Behovet finns, och då behövde vi lösa det på ett bra sätt. Ska man transportera så här många svårt sjuka IVA-patienter måste man ha riktigt hög medicinsk säkerhet. Det har vi nu, och det minskar riskerna med att transportera patienterna. Inom detta transportsystem har vi samma kompetens som inne på intensivvårdsavdelningarna.
I början av pandemin fick man lösa transporterna ad hoc, och det finns inga säkra siffror över hur många intesivvårdstransporter som gjordes. Nu har regionen ett mer strukturerat arbetssätt. Vid denna artikels publicering har över 215 transporter gjorts sedan början av november.
Den stora skillnaden enligt Jerker Sandgren är att man numera har sjukvårdsteam speciellt för intensivvårdstransporter. Bemanningen kommer bland annat från regionens verksamhet Läkarstödsbilen, och funktionen är i drift under veckans alla dagar.
– Det är alltså ett team bestående av narkosläkare och narkossjuksköterska, båda kategorier med prehospital erfarenhet, särskilt utvalda för uppgiften. Systemet gör tveklöst att vi får högre medicinsk säkerhet och en effektivare organisation.
Vad betyder det för vanliga intensivvårdstransporter i framtiden?
– Det har en jätteviktig roll i framtiden. Regionen har i flera utredningar konstaterat att vi är i behov av ett välfungerande IVA-transportsystem. Men det har inte kommit i hamn. Nu blev vi tvungna att införa det här omedelbart. Vi kommer att verka för att systemet ska finnas kvar.
Läs även: Fler turer i luften med militärt samarbete
