Det har gått drygt ett år sedan pandemin började och snart tre månader sedan den första vaccindosen gavs i Sverige. Vi nås nu av både positiva och negativa nyheter nästan varje vecka.

Allra viktigast och mest glädjande är att samtliga vacciner som hittills godkänts visat sig ge ett bra skydd mot svår sjukdom och död, även hos äldre. Det har också kommit allt starkare evidens för att de ger ett bra cellulärt och humoralt (neutraliserande antikroppar) immunsvar.

Ett orosmoln är att vi har vaccinbrist och att en stor andel av äldre och övriga riskgrupper inte med säkerhet kan bli vaccinerade förrän om cirka två–tre månader. Samtidigt har vi en fortsatt hög och i flera regioner ökande smittspridning, dessutom med muterat virus som av allt att döma har högre smittsamhet.

Den övergripande principen bakom prioriteringsordningen är självklar och enkel: vaccinera så många som möjligt med hög risk för svår sjukdom så fort som möjligt. Åldern är den mest avgörande riskfaktorn.

Evidensen blir alltmer övertygande för att personer som haft covid-19 har bra immunitet de första sex månaderna eller längre [1, 2]. En studie visar att skyddet efter genomgången infektion till och med kan vara bättre än efter vaccination [3].

I det läge där vi nu befinner oss är det olyckligt om stora mängder vaccindoser prioriteras till personer som redan har ett relativt gott skydd. De flesta som haft covid-19 vet när de haft symtom och testat positivt. Vi menar därför att man efter laboratorieverifierad symtomatisk infektion bör få rådet att vänta sex månader med vaccination.

Vi förstår att införandet av ytterligare en parameter i prioriteringsordningen är en logistisk utmaning, men då en stor andel av befolkningen haft covid-19 under den andra vågen (över 500 000 fall sedan november) [4] skulle mycket vara vunnet med den omprioritering vi föreslår. Det är avgörande att de vaccindoser vi har tillgång till prioriteras till de som behöver dem bäst.

Data talar starkt för att en vaccindos räcker efter tidigare genomgången covid-19. Flera publikationer [5-8] visar ett mycket bra cellulärt och humoralt immunsvar efter första dosen, medan ytterligare immunsvar efter en andra dos är svagt hos dem som haft covid-19. Detta stämmer väl med erfarenheter från vaccination mot andra sjukdomar.

Frankrike planerar nu att endast ge en vaccindos vid tidigare genomgången covid-19. Vi menar att strategin är väl underbyggd och att Sverige bör följa Frankrikes exempel. Patienter med primär eller sekundär immunbrist bör dock inte vänta med att vaccinera sig. Data saknas för dessa patientgrupper, och man kan förvänta ett sämre immunsvar. Det kan också övervägas att inte skjuta upp vaccination av de allra äldsta, eftersom denna grupp är dåligt representerad i studierna. Allt talar dock för att även en 75-åring utan immunsupprimerande medicinering utvecklar immunitet efter genomgången infektion och därmed inte behöver vaccineras det närmaste halvåret.

Vi föreslår en snabb nationell kommunikationsinsats med följande budskap:

  • Individer som är immuna efter genomgången verifierad infektion kan vänta sex månader med att vaccinera sig.
  • Individer som haft covid-19 för mer än sex månader sedan behöver tills vidare endast en dos vaccin.

Det är ingen fara att vaccinera immuna individer, men det är onödigt i ett läge med vaccinbrist och många som behöver vaccin snabbt.