Vårdanalys: Sverige fortsatt långt efter med fasta vårdkontakter

Myndigheten Vårdanalys har undersökt hur befolkningen tycker att hälso- och sjukvården fungerar i Sverige. Svaren har sedan jämförts med dem i en internationell enkätstudie där tio andra länder ingår, såsom Norge, USA och Tyskland.

På några områden placerar sig Sverige bra. Enligt undersökningen är det ovanligt att svenskar avstår vård, behandling eller läkemedel på grund av kostnaden. 92 procent av de svarande tycker också att de har fått vara delaktiga i beslut under sin sjukhusvistelse, och att läkare och sjuksköterskor visar respekt.

Men Sverige är också mindre bra i en rad frågor såsom väntetider, samordning och personkontinuitet. 70 procent av de som svarat på den svenska enkäten sa att de fått tid för icke-akut vård inom sju dagar, vilket är sämst i jämförelsen. Det var också bara 24 procent som ansåg att det var lätt att få vård under kvällar och helger, vilket också det innebär en sistaplacering.

– Tyvärr är det inte ny bild – den är känd sedan länge. Men i år tyckte vi att kopplingen mellan personkontinuitet och kvalitet var extra tydlig, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Vårdanalys.

Myndighetens studie pekar på att personer som kontinuerligt träffar samma läkare eller sjuksköterska har mer positiva erfarenheter av vården, än de som bara har en ordinarie vårdcentral. Och en ordinarie kontakt ledde också till mer samordnad vård, fler stödinsatser vid psykisk ohälsa och bättre uppföljning efter sjukhusvård.

Men när det gäller fasta kontakter kommer Sverige sist med iögonfallande marginal. 35 procent uppgav att de hade en ordinarie läkare eller sjuksköterska. Näst sist ligger USA, men där uppgav 80 procent av de tillfrågade att de hade en sådan fast kontakt. Bäst var Norge med 98 procent.

Regeringen har ett mål att 55 procent av befolkningen ska ha en namngiven fast läkarkontakt i primärvården före utgången av 2022. För att nå dit har 200 miljoner kronor öronmärkts för regionernas arbete med att utveckla funktionen fast läkarkontakt i primärvården. I längden ska alla svenskar ha fast läkarkontakt.

– På kort sikt kommer vi inte att kunna lista alla svenska medborgare på en namngiven allmänläkare. Det går inte, säger Jean-Luc af Geijerstam.

Vad tror du om målet på 55 procent under 2022?

– Det är bra med ambitiösa mål och det är givet att vi ska röra oss i den riktningen. Om det är rätt nivå eller inte vågar jag inte uttala mig om. Men det absolut viktigaste är att man börjar i rätt ände och ser till att de som har de största behoven av fasta kontakter får det.

Han fortsätter:

– Man måste ringa in vilka behov som ska styra de närmsta stegen, så att man inte ger de som har ganska bra kontakter i vården ännu bättre. Då kan man på kort sikt förstärka ojämlikheter.

Vårdanalys ger i sin rapport några rekommendationer:

• När regering och regioner ökar andelen i befolkningen med fasta vårdkontakter, ska det göras utifrån behov och motverka omotiverade skillnader mellan stad och glesbygd.
• Regeringen bör förbättra förutsättningarna för att följa upp vårdens jämlikhet.
• Regionerna bör arbeta mot att fler får stöd vid psykisk ohälsa.
• Regeringen bör stärka samordningen av information mellan vårdgivare ytterligare.

Vårdanalys har ställt samma eller liknande frågor i tidigare enkäter. Och på några punkter har utvecklingen gått framåt. Jean-Luc af Geijerstam ser till exempel att informationdelning från specialistvården till vårdcentraler och kommun i samband med utskrivning, har blivit bättre genom ny lagstiftning.

– Det var ett glädjande resultat. Sedan har vi generella styrkor. Digitaliseringen är stark i Sverige, vi har stort förtroende för vården, och vi har nästan inga patienter som upplever hinder i form av kostnad.

I Vårdanalys undersökning har 2 500 slumpmässigt utvalda personer från 18 år och uppåt svarat på frågorna. De flesta svaren lämnades i februari eller i början av mars i år, innan pandemin fått fäste i Sverige.

Rapporten finns på Vårdanalys webbplats.

Läs även:

Enkät: Delaktighet viktigast på vårdcentralen