Digitala läkarbesök är ett ämne som debatterats mycket de senaste åren. Kritiken har handlat om bland annat kostnader, effektivitet och om digital vård alls bör användas med hänvisning till att det finns för lite evidens.
En del kritiker menar också att det finns risk att digitala vårdgivare överförskriver antibiotika. Också där har forskningen varit begränsad. Men nu har en svensk studie på området kommit. I den har forskarna tittat på antibiotikaförskrivningen där patienten varit i kontakt med vården via chatt, det som brukar kallas asynkron kontakt.
– Den visar på att det finns nyanser i det hela, eftersom det finns tidigare rapporter som tyder på överförskrivning. Men vår studie visar att det är väldigt kontextberoende. Det beror på plattform, sammanhang, förskrivare med mera, säger Artin Entezarjou som är ST-läkare inom allmänmedicin och forskare vid Lunds universitet.
I studien analyserades data från nära 3 850 digitala besök och 760 fysiska hos Capio i Sverige. Där jämfördes diagnoser, antibiotikaförskrivning inom tre dagar och typ av antibiotika.
Sammantaget rådde ingen överförskrivning, enligt studien som undersökt patientbesök som gällt halsont, luftvägssymtom och urinvägsbesvär. I de två förstnämnda fallen var förskrivningen dessutom lägre vid chattbesök, jämfört med vanliga fysiska besök.
Antibiotikaförskrivningen vid halsont var 21 procent vid chattbesök, att jämföra med 40 procent vid fysiska besök. Vid luftvägssymtom förskrevs antibiotika vid mindre än 2 procent av fallen i de digitala besöken, mot 20 procent vid de fysiska. Vid urinvägsbesvär var det ingen större skillnad.
– Det är ingen uppenbar överförskrivning. Men man ska nog inte extrapolera detta och säga att digitala besök leder till lägre antibiotikaförskrivning. Det är inte den frågeställning vi har besvarat.
Studien har inte tittat på förskrivning vid videobesök. Men enligt Artin Entezarjou skulle det möjligen kunna vara enklare att hålla antibiotikaförskrivningen nere vid chattbesök än videobesök. Han har tidigare gjort en kvalitativ studie om digital anamnes, och där upplevde läkarna att det var enklare att hantera krävande patienter och emotionellt laddade samtal i textform.
– Om patienten själv gärna önskar antibiotika är det kanske lättare att hantera ärendet via text, än via video eller om du har patienten framför dig. De kan vara lättare att meddela att man inte kommer att förskriva om det inte är förenligt med riktlinjerna.
2017 kom Programråd Strama med rekommendationer för digitala läkarbesök, vilket var innan data för chattbesöken inhämtades till studien. Där rekommenderades att antibiotika inte skulle förskrivas vid akut faryngotonsillit.
Utifrån det skulle man kunna tänka sig att förskrivningen skulle vara ännu lägre.
– Den här frågan har vi ställt oss själva också, säger Artin Entezarjou.
– En fördröjning i följsamhet från att rekommendationen kom, kan vara en del av förklaringen. Sedan är det rekommendationer, så varje vårdgivare har fortfarande en möjlighet att göra egen bedömning och skapa egna protokoll.
Att utländska studier i vissa fall pekat på överförskrivning kan bero på olika förutsättningar för bedömningar. Det kan till exempel handla om besök med och utan automatiserad anamnes, eller dokumentationsmallar som förenklar följsamhet till riktlinjer. I Artin Entezarjous studie var läkarna i den digitala gruppen till exempel tvungna att dokumentera centorkriterier.
– I tidigare studier kan det ha varit en avsaknad av sådan infrastruktur som lett till en överförskrivning. Och i amerikansk sjukvårdskontext kan det ha funnits incitament till att ha nöjdare kunder, säger Artin Entezarjou.
Läs studien här: Entezarjou A, et al. JMIR Med Inform. 2021;9(3):e25473
Läs även:
Strama tar fram kvalitetsindikatorer för vård på distans
Min doktor ger Jönköping skarp kritik
Nätläkare förskriver antibiotika på »dåliga grunder«
Nätläkares »klart olämpliga« förskrivning väcker principfrågor
(uppdaterad 2021-03-19)
