Sammanhållen journalföring ska kunna användas även för beslutsoförmögna, trots att de inte själva kan ge sitt samtycke.
Det föreslår regeringen i en proposition, där det också ingår att beslutsoförmögna ska kunna delta i kvalitetsregister.
Men för att detta ska kunna ske, ska vissa förutsättningar vara uppfyllda, enligt förslaget. Patientens inställning till hur personuppgifterna används ska så långt som möjligt ha klarlagts och det ska inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig detta. När det gäller att ta del av journaluppgifter för personer med varaktigt nedsatt beslutsförmåga, gäller dessutom att det ska antas att det har betydelse för den vård som är nödvändig utifrån patientens hälsotillstånd.
En anledning till regeringsförslaget, som innebär ändringar i patientdatalagen, är att Datainspektionen efter en granskning 2012 uppmanade tre kommuner att sluta registrera personer i kvalitetsregistret Senior Alert. Registreringen var inte förenlig med lagstiftningen, ansåg Datainspektionen.
Den nu föreslagna lagändringen ska börja gälla från den 1 oktober 2014, vill regeringen.
Rune Kaalhus, ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse och familjeläkare på Läkargruppen i Västerås, är positiv till att regeringen nu kommit till skott i frågan om användningen av beslutsoförmögnas personuppgifter.
Men han är tveksam till om regeringens förslag täcker behovet eftersom det inte inkluderar tillfälligt beslutsoförmögna.
Dessutom är Rune Kaalhus kritisk till formuleringen om att vården ska vara »nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd«.
– Det låter vackert, men vad betyder det? Hur ska man veta om det är nödvändigt? undrar han.
