Under år 2020 förändrades den svenska demografin inom flera områden som följd av coronapandemin. Förutom att invandringen och giftermålen minskade så ökade antalet dödsfall med cika 9 400 [1] jämfört med 2019 (10,5 procent). År 2020 uppgick dödsfallen på grund av covid-19 till cirka 9 800 enligt Folkhälsomyndigheten: i det närmaste samma antal som 2020 års ökning av antalet dödsfall.
En analys av förändringarna av den köns- och åldersspecifika dödligheten visar att den för år 2020 gått upp i ett brett åldersspann. I åldersintervallet 45–64 år kan en måttlig ökning på 3,4 procent konstateras, medan det i intervallet 65–99 år observeras en betydligt större uppgång på 9,4 procent. Störst är uppgången för män i åldrarna 80–94 år med 12–14 procent. Kvinnor, som har betydligt lägre dödlighet än männen, har även haft mindre uppgång i dödlighet på grund av covid-19.
Medellivslängden för år 2020 har beräknats till 82,4 år, vilket är en nedgång med 0,6 år jämfört med 2019. Det är den största nedgång som noterats sedan 1944 då medellivslängden minskade med 1,0 år [2] jämfört med år 1943. Då berodde nedgången i medellivslängden på dödsfall bland flyktingar från Finland och Baltikum samt förolyckade svenska sjömän [3].
Det är inte okomplicerat att försöka uppskatta hur många år coronaepidemin förkortat livet för personer som avlidit på grund av covid-19. För att göra en sådan kalkyl måste man göra antaganden om hur medellivslängden skulle ha blivit år 2020 utan någon pandemi. En försiktig kalkyl, baserat på att medellivslängd år 2020 skulle ha blivit som 2019, ger som resultat att livet förkortas med i genomsnitt 6,1 år för personer som avlidit till följd av covid-19. En något mer realistisk kalkyl ger att livet i genomsnitt förkortas med 7,7 år. Denna kalkyl utgår från att medellivslängden skulle ha fortsatt att öka med två månader per kalenderår, enligt trenden de senaste decennierna.
En värdemätare på kalkylens tillförlitlighet kommer när pandemin är över. Blir det en betydande underdödlighet under de första tolv månaderna efter pandemin har mina kalkyler överskattat antalet förlorade levnadsår. Än så länge talar mycket för att kalkylen kan stämma. Mellan pandemins första och andra våg var underdödligheten obetydlig. Det är således inte i första hand personer som bara haft några månader kvar att leva under normala förhållanden som avlidit i covid-19, utan även personer som kunde ha levt ytterligare flera år om inte coronaepidemin slagit till.
Jämförelser görs ibland med spanska sjukan. Men det var en epidemi av helt annan kaliber, med en mer än fördubblad dödlighet bland unga människor. Medellivslängden minskade med hela 9,1 år från 1917 till 1918 [2]. I spanska sjukans kölvatten inträffade också kraftiga influensaepidemier [4] åren 1924, 1927 och 1931.
Siffrorna från coronapandemin talar sitt tydliga språk. Det dåliga smittskyddet förkortade livet för omkring 10 000 människor år 2020 i Sverige. Skulle mönstret som följde efter spanska sjukan med återkommande influensaepidemier upprepa sig efter coronaepidemin har vi inte många år på oss att förbättra smittskyddet i landet.
Beräkningarna baseras på statistik från SCB:s statistikdatabas.
Referenser
- Statistiska centralbyrån (SCB). Preliminär befolkningsstatistik per månad 2021. Förändringar till och med 31 januari 2021, slutlig statistik per år 1998–2020 och slutlig statistik per månad 2018–2020.
- Sweden. The Human Mortality Database. https://mortality.org/cgi-bin/hmd/country.php?level=1&cntr=SWE
- Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsrörelsen år 1944.
- Statistiska centralbyrån (SCB). Dödsorsaker 1924, 1927 och 1931.
Undrar om inte vi ändå kan förvänta oss en viss underdödlighet under året/åren efter pandemin hursomhelst—dvs. även om du räknat rätt—om nuvarande nitiska efterlevnad av hygienrutiner & rek. upprätthålls även efter pandemin, då det kan ha en inverkan på risken för att drabbas av andra potentiellt livshotande tillstånd (influensa, bakteriell pneumoni & sepsis, vinterkräksjuka, osv). Man kan ju hoppas.
Den metod som Sven Román föreslår tillämpas när man räknar överdödligheten i absoluta tal. Där är vi helt överens.
Sven Román refererar till en engelsk studie som jag antar är https://www.cebm.net/covid-19/excess-mortality-across-countries-in-2020/ där överdödligheten i Sverige för år 2020 anges till 1,5 procent vilket är en underskattning. I studien saknas dödsfall som inträffade i slutet av år 2020 men rapporterades först i början av 2021. Därmed missade man 3 548 dödsfall eller 3,6 procent av samtliga dödsfall. De brittiska statistiksystemen är annorlunda än de nordiska. Det är således lätt för engelska statistiker att göra misstag – datum för registrering av dödsfallet har förväxlats med datum för dödsfallet. Troligen är uppgifterna för samtliga nordiska länder fel i den engelska studien.
Även med 5,1 % ligger vi bra till i ligan. Med 1,9 % nästan ingen ändring alls.
Britterna skriver också tydligt att för flera länder är antalen inte fullständiga för året så flera länders siffror kan vara ännu sämre.
Din fråga är intressant. Någonstans omkring 5 procent bör talet ligga på men basen som procenttalet är räknat på innehåller också fel. Förhoppningsvis så påverkar det senare felet resultatet inte i någon större omfattning.
Som jämförelse kan nämnas att överdödligheten i Sverige år 2020 uppgick till 7,9 procent jämfört med genomsnittet för åren 2015 - 2019. Omkring 5 procent är rimligt eftersom de flesta länderna har drabbats av överdödlighet. Ska göra en enkel kalkyl och återkomma.
Lovade att återkomma med en enkel kalkyl. Efter att ha granskat olika källor kom jag fram till att underlaget är för dåligt.
Eurostats veckostatistik över döda är inte pålitlig. De studier som publicerats bygger på veckostatistiken.
För länder som Danmark, Norge och Sverige överskattar veckostatistiken för år 2020 antalet döda med 1-2 procent beroende på att den omfattar 371 dagar (=53*7). En sådan avvikelse går naturligtvis att hantera eftersom avvikelsen kan antas gälla för alla länder.
Men det finns fler avvikelser. För de fem länder (förutom de skandinaviska) som för närvarande rapporterat till Eurostat antal döda fördelade både månadsvis och veckovis för hela 2020 är avvikelserna 4-14 procent mellan vecko-och månadsstatistiken.
De flesta länderna har ännu inte rapporterat någon månadsstatistik avseende december men rapporterat veckostatistik under samma period. Då ställer man sig fråga hur pålitlig är veckostatistiken för de sista veckorna år 2020 när underlagt inte håller för att rapportera månadsstatistik?
Mitt råd är – ta studierna som bygger på den preliminära veckostatistiken med en stor nypa salt. När den definitiva statistiken över antalet döda år 2020 föreligger kan tillförlitliga studier genomföras.
