Trots en mycket hård belastning under 2020 har en stor del av den planerade vården kunnat upprätthållas, visar en ny rapport från Sveriges Kommuner och regioner (SKR). Åtta av tio planerade operationer och behandlingar kunde genomföras under perioden januari till augusti, jämfört med året innan. Och siffran för hela 2020 ligger på 85 procent.

– En anledning handlar troligtvis om att beredskapen och nödvändig eskalering av den akuta vården har kunnat hanteras och planeras bättre under den andra vågen, sa Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, på en presskonferens där rapporten presenterades.

Det visar sig också om man granskar siffror från första och andra vågen.

– Under den andra vågen låg inte planerade operationer lika mycket efter som under den första. Under första vågen, mars till juni, minskade antalet operationer och behandlingar med 35 procent. Under hösten minskade de endast 7 procent från oktober till december.

Då har ändå fler patienter med covid-19 lagts in under den andra vågen än under den första. Den högsta noteringen gjordes vecka 52 i fjol, när nästan 2 300 patienter skrevs in. Men antalet dagar som covidpatienter behövt slutenvård har minskat under den andra vågen, inklusive de som behövt intensivvård. Enligt SKR är en sannolik förklaring den snabba kunskapsutvecklingen i vården och nya behandlingsrutiner baserade på erfarenheter från våren.

Enligt rapporten har också en stor del av primärvården kunnat bibehållas. Besöksvolymen för förstagångsbesök ligger på 80 procent för helåret 2020, jämfört med året innan. Under hösten 2020 ökade också återbesöken kraftigt. Det kan förmodligen förklaras av att tidigare uppskjuten vård, såsom årskontroller, har kunnat tas igen.

Siffrorna för de sjukhusbundna akutmottagningarna är preliminära för hela 2020, men pekar ändå på en genomgående nedgång. Som störst var skillnaden under april månad. Då var besöken till akuterna 30 procent färre, jämfört med 2019.

Överbeläggningarna har minskat under pandemiåret 2020 jämfört med 2019. Men utlokaliseringarna har pendlat. Inledningsvis minskade antalet utlokaliseringar i jämförelse med antalet vårdplatser under 2020. Men under slutet av året vände det åt andra hållet. Under oktober–december var utlokaliseringarna 26 procent högre än under motsvarande period 2019.

Blickar man framåt finns fortfarande en hel del osäkra faktorer. Det handlar till exempel om hur vården ska klara patienter med långvariga symtom av covid-19, ta igen uppskjuten vård, och vad effekterna blir av att patienter i viss utsträckning har avstått vård under pandemin.

– Vilka konsekvenser det får behöver man förstå närmare. Personal har dessutom arbetat med mycket hög belastning. Det är nödvändigt med återhämtning och vila, sa Fredrik Lennartsson.

Hela rapporten finns på SKR:s webbplats.