Under pandemin har många jämförelser gjorts mellan Sverige och andra länder. Ideligen har dock både regeringen och Folkhälsomyndigheten påtalat att det inte går att jämföra rakt av, till exempel på grund av att olika länder rapporterar statistik på olika sätt.

Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen uppdraget att kartlägga hur dödsfall i covid-19 rapporteras i Sverige och i andra länder. På fredagen presenterade myndigheten sina slutsatser.

Socialstyrelsen har tagit fram lämpliga mått för nationella och internationella jämförelser. De mått som myndigheten anser bäst är överdödlighet, dödstal i relation till folkmängd, och åldersstandardiserade dödstal.

– Vi rekommenderar därför att statistik baserad på dödsorsaker och dödsfall i befolkningsstatistiken används som underlag för de internationella jämförelserna, både för överdödlighet och mortalitet över tid, sa Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen, under en pressträff på fredagen.

Socialstyrelsen har inte tagit fram några egna internationella jämförelser. Däremot har myndigheten tittat på ett antal från olika internationella organisationer och pekar på några som håller bra kvalitet där en del slutsatser kan dras.

I en undersökning från skotska Office for National Statistics kom Sverige på åttonde plats över högst överdödlighet i Europa under första halvåret 2020. Totalt var 26 länder med. Högst dödlighet hade England med 7,3 procent, som en del av Storbritannien som totalt hade 6,7 procent.

I den listan hade samtliga nordiska grannländer dock en underdödlighet under samma period. Bäst var Danmark med 3,5 procents underdödlighet.

Under det andra halvåret 2020 hade Sveriges överdödlighet sjunkit till 1,7 procent, vilket innebar en 18:e plats. Då var överdödligheten värst i Polen med 11,6 procent. Samtliga grannländer hade fortfarande en underdödlighet. Islands underdödlighet var högst med 6,2 procent.

I nuläget är det dock för tidigt att värdera Sveriges strategier under pandemin, menar Mona Heurgren.

– Vi har inte gjort de typerna av analyser ännu. Att det ser ut så här kan bero på många saker och vi behöver titta på det mycket mer ingående och grundligt. Vi har just nu ett 70-tal forskningsstudier som vi lämnat ut data till, som tittar på covid-19-pandemin.

Tittar man på Sverige har medellivslängden ökat under en längre tid, främst på grund av bättre vård inom hjärt-kärlsjukdomar och cancer. De senaste åren har antalet dödsfall per invånare också sjunkit.

– Därför har vi haft en positiv trend. Den bröts 2020 beroende av corona. Nu har vi samma dödlighet som 2015 och bakåt, sa Mona Heurgren.

I Sverige har Stockholmsområdet drabbats hårdast i fråga om antal avlidna i covid-19 i förhållande till folkmängd. Det visar åldersstandardiserade siffror som sträcker sig fram till den 2 maj i år. Stockholm har hittills haft 212 avlidna i covid-19 per 100 000 invånare. Därefter kommer Gävleborgs län på 155.

Lägst siffra har Värmland med 50 avlidna i covid-19. Länet följs av Gotland på 52 och Västerbotten på 55.

Socialstyrelsen har även motsvarande statistik för Sveriges kommuner. På myndighetens webbplats finns också indelningar i åldersgrupper, sjukdomsbilder med mera.