Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gör varje år en omvärldsanalys, som också blir en trendspaning för den närmsta framtiden. På årets upplaga av Läkarförbundets Läkardag presenterade Vårdanalys några observationer.
Inte helt oväntat präglas det mesta av pandemin. Den har inneburit stora påfrestningar på hela samhället och kan få konsekvenser under lång tid, både i Sverige och andra länder. Det gäller bland annat socioekonomiska effekter, såsom en mer utdragen långtidsarbetslöshet.
– Det finns ganska stora sociala problem som en följd av den ekonomiska nedgången. Och den kommer att översättas i hälsoproblem också i Sverige, sa Joakim Ramsberg, projektdirektör på Vårdanalys, som dock betonade att effekten är som störst i fattigare länder.
Bland annat visar en relativt ny rapport från den internationella organisationen OECD att prevalensen av depressionssymtom ökade dramatiskt i flera länder under förra våren, gentemot tidigare år. Och Sverige var bland de som haft störst ökning.
Pandemin har också påverkat beslutsfattandet på olika nivåer i det svenska samhället. Relationen mellan befolkningen, statliga myndigheter och regioner har påfrestats, och ansvarsfördelningen har ibland ifrågasatts.
– Sammantaget har pandemin varit ett riktigt stresstest för hur centrala samhällsfunktioner och verksamheter är organiserade. Krisberedskapen och beredskapen att fatta beslut i exempelvis regeringskansliet blev satt under rejäl press, framför allt under förra våren, sa Joakim Ramsberg.
Det blev tydligt i och med försörjningen av olika materiel i början av pandemin. Gränsdragningen mellan myndigheterna kunde ställa till problem, där ansvarsområdet ibland blev otydligt. Några gånger har staten reagerat och styrt upp, och ibland inte.
Sverige har ett förhållandevis litet regeringskansli med mycket begränsad analyskapacitet. I stället ligger ansvaret på stora självständiga myndigheter, till exempel Folkhälsomyndigheten. Den är dock styrd av olika lagar och kan inte själva ta på sig vilka uppgifter som helst. Därigenom har den svenska myndighetsmodellen prövats under pandemin.
– Man kan till exempel ge Socialstyrelsen i uppdrag att köpa förbrukningsmateriel. Det är ett sätt att hantera en lucka i ansvarsprincipen. Socialstyrelsen hade ingen erfarenhet av den typen av arbete, det var ett riktigt test av deras kapacitet, sa Joakim Ramsberg.
Samtidigt pågår en stor demografisk förändring i Sverige. Befolkningen växer, i synnerhet den äldre åldersgruppen. Vi kommer få 50 procent fler personer över 80 år de närmsta 10 åren.
– I princip allt tillskott till arbetskraften, skulle behöva gå till den offentliga sektorn. Och det kan ju inte hända. Det betyder i princip att effektiviteten måste öka, om vi vill behålla dagens nivå, sa Joakim Ramsberg.
Sammantaget väcker erfarenheterna från pandemin och den förändrade demografin frågor om hur vården ska styras i framtiden.
– Jag tror åtminstone att det kommer finnas en diskussion om statlig styrning och hur den ska vara utformad.
(uppdaterad 2021-05-20)
