»Barn får bära en orättvis skuld för klimatförändringarna«

Daniel Helldén är doktorand och AT-läkare och har nyligen gjort en studie om hur barns hälsa påverkas av klimatförändringar. Studien är en genom­gång av över 200 artiklar inom området, och resultaten publicerades nyligen i Lancet Planetary Health.

Vad handlar din forskning om?

– Jag tittar på klimatförändringar i ett globalt perspektiv och hur de påverkar hälsan. När jag började för ett och ett halvt år sedan såg vi att det inte fanns någon bra sammanställning vad gäller klimatets inverkan på barnhälsa. Samtidigt som det finns överväldigande bevis för att barn bär – och kommer att få bära – en stor börda av klimatförändringarna, så är det ett mycket outforskat område. Det saknas konkreta siffror för sambandet, även om de övergripande tendenserna är tydliga. Det är barn i lågin­komstländer som drabbas mest, men också barn i andra riskområden som Grönland, Arktis och vid kuster.

– Det är ett intressant och komplext arbete och nu hop­pas vi kunna ta forskningen vidare och kombinera lokala hälso- och klimatdata med nya metoder.

Hur orolig är du själv över klimatförändringarna?

– Personligen så tror jag att de är bland de största faktorerna som kommer att påverka människors hälsa. Klimat­förändringarna kommer att slå mot välbeställda, men ännu mer mot dem som redan har det sämre ställt. Därför är den globala hälsan viktig – en ojämlik hälsa kommer att förvärra situationen.

– Jag tror också att det finns ett generationsgap i forskarvärlden där man inte har insett hur stort det här problemet är, och kanske inte heller förstått hur stor oro som finns kring de här frågorna hos yngre. Jag delar den oron med många unga människor.

Var kommer ditt engagemang för hälsofrågor ifrån?

– Jag snubblade in på de här frågorna, det fanns ett väldigt starkt »global hälsa«-­engagemang bland studenterna redan när jag kom in på Karolins­ka, och jag blev fångad av engagemanget. Det fanns också många engagerade lärare och forskare: Hans Rosling tvekade exempelvis inte en sekund om att vara med på det första »Global Health Night«, som vi studenter anordnade.

– Jag tror att engagemang föder engagemang, att man blir inspirerad och passionerad av att se andras engagemang.

Du har gjort praktik på WHO i Genève också. Hur var det?

– Det var en spännande erfarenhet att se hur en sådan organisation fungerar inifrån. Det jag framför allt tog med mig därifrån var att jag fick se de strukturer som fortfarande råder och som man är en del av – exempelvis att vi praktikanter nästan uteslutande kom från USA eller Europa och att det var väldigt få från låginkomstländer.

Och så läser du på Handels­högskolan – varför då?

– Jag började där två år in på läkarprogrammet eftersom jag ville lära mig mer om ekonomi, och framför allt hur makroekonomi spelar in på hälsan, då det är en så stor del av global hälsa. Det har varit lärorikt att få en inblick i ekonomi och hela den världen.

Hur hinner du allt?

– Jag har alltid haft en vilja att lära mig, och när man är nyfiken och öppen så går det. Timmarna på dygnet har räckt till, men Handels har legat sist på prioriteringslistan. Till sommaren är jag klar med kandidaten.

Nu gör du din AT på Karolinska i Huddinge. Vad tänker du dig för specialitet?

– Det blir pediatrik. Jag jobbade på Sachsska barnsjukhuset före AT, och jag älskade arbetet och kollegorna. Det var en ynnest att få jobba med alltifrån nyfödda upp till 18 år med allt vad det innebär.

Vad är målet i framtiden?

– Drömmen är att ha en fot kvar i kliniken och att jobba med breda frågor kring hälsa och barn i någon form, det är det viktigaste. Om jag forskar eller jobbar på en organisation som WHO eller Unicef spelar mindre roll.