DO vill att fler fall av etnisk diskriminering i vården prövas

Förra veckan fälldes Västra Götalandsregionen för etnisk diskriminering för en händelse som skedde 2017. En ambulanssjuksköterska skrev i journalen att det kunde röra sig om en »kulturell svimning«. Patienten, som var av sudanesiskt ursprung och själv läkare, kördes till Östra sjukhuset i Göteborg.

Där visade det sig att han i själva verket drabbats av en hjärnblödning som senare opererades. Mannen vårdades under en längre tid på sjukhus och senare även i hemmet. Sommaren 2019 avled han.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) tog fallet till domstol. Rätten ansåg att personal vägt in etniciteten vid vården av en patient genom att bland annat göra en notering om »kulturell svimning«.

Fallet har fått stor medial uppmärksamhet, vilket är bra enligt DO.

– Vi ser redan nu att andra historier och upplevelser kommit fram i medierna efter detta. Inte bara i förhållande patient-vårdgivare, utan även mellan anställda och från arbetsgivare gentemot anställda, säger Olle Andersson Brynja, utredare på DO, apropå effekterna av den uppmärksammade domen.

Efter domen har diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius sagt att han vill se fler liknande fall i rätten. Vad krävs för att det ska bli så?

– Att det kommer in tips och klagomål till oss om upplevelser av diskriminering. Sedan är det ett antal olika rekvisit och förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det ska passa in i diskrimineringslagen.

Sedan 2009 har totalt åtta fall som DO drivit inom hälso- och sjukvård prövats av domstol, fyra av dem handlar om etnisk diskriminering.

Det är bara ett fåtal fall som gått till domstol genom åren. Varför har inte fler fall prövats?

– En bra fråga. Det handlar väl om att vi har de resurser vi har och får hushålla med dem i kombination med att alla ärenden vi får in kanske inte håller i domstol. Vi avgör inte vad som är diskriminering, det är det domstolen som gör. Vi försöker att välja ärenden som kan skapa praxis för fler. Tydliga fall som skapar bättre förhållningsmöjligheter och ramar för aktörer, som till exempel hälso- och sjukvården eller vårdgivaren, säger Olle Andersson Brynja.

Under 2010 och 2011 hade DO särskilt fokus på rätten till sjukvård på lika villkor. Men i nuläget har myndigheten andra fokusområden.

– Just nu har vi inte detta som ett prioriterat område. Men det betyder inte att vi inte driver rättsfall, säger Olle Andersson Brynja.

Totalt sett får DO varje år in cirka 3 000 anmälningar om diskriminering på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Under 2020 ökade antalet inkomna anmälningar, tips och klagomål rejält – med 34 procent. Ökningen var generell, det vill säga ganska jämnt fördelad över samtliga grunder och samhällssektorer.

En viktig förklaring till ökningen tros vara att DO införde ett webbformulär för att lämna in tips och klagomål, som gjorde det enklare att anmäla.

Etnisk tillhörighet är en av de sju diskrimineringsgrunder som oftast förekommer i anmälningarna till DO. Antal fall av etnisk diskriminering inom sjukvården har ökat lite grann de senaste åren (se faktaruta). Det följer dock en mer allmän ökning av samtliga diskrimineringsärenden.

Sedan 2018 har det totalt varit 20 tillsynsärenden inom området hälso- och sjukvård. 4 av dem har handlat om etnisk tillhörighet.

I dag finns det flera olika vägar att gå om man har blivit diskriminerad på grund av sin etnicitet i sjukvården och vill göra en anmälan. Förutom DO kan man till exempel som patient vända sig till patientnämnderna. Som anställd och ansluten till ett fackförbund, kan fackförbundet också driva ärendet.

Enligt en kartläggning från P3 Nyheter har det gjorts över 200 anmälningar om diskriminering på grund av etnicitet till patientnämnden de tre senaste åren. Cheferna för patientnämnderna i landets tre storstadsregioner tror dock att det finns ett stort mörkertal. De efterlyser ett gemensamt system med en tydlig ingång för klagomål till vården. Det skulle ge en bättre helhetsbild. Även DO anser att det vore bra.