En kvinna i 70-årsåldern sökte sjukhusets akutmottagning på grund av svullnad i hela ena benet. Hon hade tidigare haft en blodpropp i samma ben. Vid underökning var patienten öm över de djupa venerna och fick 3 poäng på en DVT-skala, där ≥2 poäng visar på hög sannolikhet för DVT (djup ventrombos). Patienten fick dalteparin och skickades hem i väntan på ultraljudsundersökning nästa dag. Ultraljudsundersökningen utfördes av lårets och underbenets vener ned till fotledsnivå och visade mycket långsamt flöde i djupa vener, men ingen trombos. Läkaren bedömde att patienten kunde åka hem med vätskedrivande medel vid behov mot bensvullnaden.
Tio dagar senare kom patienten åter till akutmottagningen på grund av fortsatta besvär med svullnad i benet. En ny ultraljudsundersökning av venerna från nedre delen av buken, via bäckenet och ned i det svullna benet visade på en DVT i hela benet med fortsättning upp i bäckenet.
Patienten lades in på sjukhuset med blodförtunnande behandling samt för en koagulationsutredning.
Patienten har anmält den missade diagnosen till Socialstyrelsen, senare har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tagit över ärendet.
Om en patient som tidigare haft en DVT i ett ben, söker med svullnad och smärta i hela detta ben ska man enligt IVO misstänka att en ny blodpropp har bildats.
IVO skriver att DVT oftast börjar bildas kring venklaffar och vanligen i underbenets vener. Blodproppen kan sedan eventuellt växa uppåt mot bäcken/buk. Detta förlopp är enligt IVO inte det enda möjliga utan en blodpropp kan, speciellt om det finns tidigare kärlförträngningar, förträngningar eller yttre tryck på kärlen, bildas direkt i bäckenvener och sedan växa nedåt. Förändringar och förträngningar i venkärl är vanliga efter tidigare blodproppar.
IVO skriver att om blodpropp eller annan orsak till svullnaden inte kan påvisas i underbenets eller lårets vener ska man misstänka att det finns en blodpropp i bäckenets vener, som därför ska undersökas. Enligt IVO kan det vara svårt att se blodkärl i bäcken och buk med ultraljud, varför man måste använda datortomografi eller magnetkamera om man inte kan se blodkärlen. I väntan på att en sådan undersökning kan göras bör man fortsätta behandlingen med blodförtunnande läkemedel. IVO påpekar att detta tydligt framgår av det regionala vårdprogrammet som enligt uppgifter används på akutmottagningen. I PM:n står också bland annat att om ultraljudsundersökningen inte kan påvisa någon trombos och det inte finns några särskilda skäl, ska exspektans väljas.
Den behandlande läkaren har uppgett att han följt vårdprogrammet, men IVO menar att eftersom den aktuella patienten fick 3 poäng på DVT-skalan förelåg särskilda skäl och patienten borde utretts vidare med datortomografi av buk- och bäckenkärl. Läkaren skriver också i sitt yttrande att utifrån de risker för allvarlig blödning som blodförtunnande läkemedel är förenade med, och att det inte fanns några säkra tecken på ny propp i benet, så var det inget vid patientens besök som skulle fått honom att inleda sådan långtidsbehandling.
IVO anser att patienten utsatts för en undvikbar ökad risk för en allvarlig komplikation till DVT genom handläggningen och kritiserar läkaren för den. IVO skriver också att även om behandling med blodförtunnande läkemedel innebär en ökad risk för blödning, så är den risken helt motiverad under utredning av en misstänkt bäckenvenstrombos.
