De senaste två veckorna har antalet upptäckta fall med covid-19 sjunkit till 210 per 100 000 invånare i Sverige.
– Nu känns den här nedgången väldigt tydlig och väldigt stabil, sa Anders Tegnell på torsdagens myndighetsgemensamma presskonferens.
Det kan Folkhälsomyndigheten konstatera trots eftersläpningar i en statistik som just nu inte är helt komplett. Anledningen är försöket till dataintrång i databasen Sminet, vilket myndigheten noterade i förra veckan. I Sminet registreras fall av smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Efter upptäckten stängdes databasen i några dagar.
– Vi har fixat en del med säkerhet och säkerhetsrutiner både på myndigheten och de regioner som rapporterat in. Det har tagit lite längre tid än vad vi hoppas på, men successivt har vi fått igång den rapportering som ska ske i det här systemet, sa Anders Tegnell.
Men trenden kunde statsepidemilogen bekräfta. Den beror på vaccinationen, men förmodligen också på årstiden. Anders Tegnell påtalade även att färre personer provtas numer, men det ses som en reflektion av att färre människor har symtom.
Inläggningarna på sjukhus sjunker också, både när det gäller intensivvården och andra vårdavdelningar. På en vecka har till exempel antalet covidpatienter som vårdats på andra avdelningar än Iva sjunkit med en tredjedel. Men man kan inte förvänta sig att minskningen kommer gå ner till nivåer som är normala för säsongen, sa Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.
– Här har regionerna en svår uppgift att balansera å ena sidan personaltillgång, ledighet och återhämtning, å andra sidan vårdåtgärder för akut sjuka eller personer i behov av vård som har väntat länge.
Han påpekade också att antalet patienter som kräver ventilatorvård minskar »i en tillfredsställande takt«. Den lediga kapaciteten vårdplatser med ventilator är nästan 20 procent totalt i landet, vilket är ett riktmärke för vilken reservkapacitet Socialstyrelsen menar att man bör ha. Men 11 regioner har mindre än 20 procent.
Socialstyrelsen har tillsammans med forskare också gjort en analys som tyder på att den virusvariant som först upptäcktes i Storbritannien, och som Världshälsoorganisationen WHO valt att kalla Alpha, bidragit till den mycket höga belastningen på sjukvården. Under den tredje vågen har Alpha kommit att dominera, och analysen bekräftar delvis vad utländska studier visat – att varianten ger en mer allvarlig sjukdom än tidigare varianter.
Under den andra vågen var det omkring 2 procent av alla bekräftade smittade i åldern 20–69 år som vårdades på sjukhus. I den tredje vågen, när Alpha dominerade, var motsvarande siffra ungefär 3 procent. Siffrorna innehåller inte personer med samsjuklighet eller socialtjänstinsatser som hemtjänst eller vård vid särskilt boende.
På torsdagen gick också Folkhälsomyndigheten ut och varnade allmänheten för bluffmejl som ser ut att handla om en nationell folkhälsoenkät. Mejlen skickas i myndighetens namn och lockar med en premie för den som fyller i uppgifter. Men svarsperioden för den nationella folkhälsoenkäten har gått ut, påpekar Folkhälsomyndigheten på sin webbplats.
Läs även:
Folkhälsomyndigheten anmäler försök till dataintrång
WHO ger virusvarianter nya namn
