Begreppet precisionsmedicin har diskuterats under många år, och nyligen i ett Temanummer i Läkartidningen [1]. På senare tid har utvecklingen gått snabbt. En ny syn på diagnostik, vård och behandling kommer att göra skillnad för patienten. Precisionsmedicin möjliggör säkrare diagnostik, effektivare behandlingar, färre vårdskador och ökad överlevnad.

Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset har initierat ett samarbete för att ge ytterligare kraft till den här utvecklingen. Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) kan skapa unika möjligheter att omsätta spetsforskning och snabb teknikutveckling till konkret patientnytta. Centrumet kommer att ha fokus på de delar som blir sjukvård »på riktigt« och arbeta för att ta in precisionsmedicinen i hälso- och sjukvårdens vardag.

Förutsättningarna för att lyckas är goda:

  • Karolinska institutet rankades nyligen som det bästa medicinska universitet i EU – och sjätte bästa i världen [2]. Vid Science for Life Laboratory, som drivs av KI tillsammans med Stockholms universitet, KTH och Uppsala universitet, finns avancerad infrastruktur och expertis på hög internationell nivå.
  • Karolinska universitetssjukhuset är ett högspecialiserat sjukhus med hög kvalitet i vård och behandling. Sedan några år arbetar sjukhuset utifrån olika teman, vilket skapar gynnsamma förutsättningar för ett införande av precisionsmedicinska patientflöden. Sjukhuset utnämndes tidigare i år till EU:s näst bästa och placerade sig på sjunde plats i världen [3].

Med våra respektive positioner har vi ett ansvar att vara en motor i arbetet med att omsätta akademisk kunskap inom avancerad precisionsmedicin till nytta för patienter. Under 2021 etableras flera precisionsmedicinska forum inom ramen för samarbetet. Cancer och sällsynta sjukdomar är redan på plats, medan andra är under uppbyggnad eller planerade, till exempel inom neurologi, infektion, reumatologi och psykiatri. Målet är att sprida samarbetet till ännu fler områden, exempelvis demenssjukdomar.

I dag går det att mäta mycket mer med större precision. Teknikutvecklingen innebär, i kombination med tillgång till patientdata och hälsodataregister, att vi kan få högre upplösning i diagnostiken och betydligt större detaljförståelse av sjukdomar. Det möjliggör i sin tur skräddarsydda behandlingar baserade på patientens unika genetiska profil och specifika biomarkörer [4].

Att hantera stora mängder komplex information kring varje patient kräver nya arbetssätt och samarbeten mellan akademin och hälso- och sjukvården, men även mellan olika enheter inom hälso- och sjukvården. Organisatoriska lösningar för akademiskt–kliniskt partnerskap samt integration av diagnostik och behandling innebär att grundforskning och klinisk forskning flyttas närmare vården. En viktig uppgift blir att utveckla och pröva sådana arbetssätt.

Införandet av precisionsmedicin innebär ökade kostnader för exempelvis diagnostik. Frågan är om det kan leda till undanträngningseffekter för andra sjukdomsgrupper och vård. Här behövs en öppen diskussion där olika expertområden och intressenter får komma till tals. Det är också viktigt att vara delaktig i de olika nationella aktiviteter och initiativ som pågår, exempelvis regeringens samverkansgrupp, regionernas kunskapsstyrningssystem och Genomic Medicine Sweden (GMS) [5], för att lära av varandra och dela erfarenheter.

Genom den gemensamma satsningen på precisionsmedicin kommer vi på sikt att skapa stora samhällsekonomiska vinster, inte minst genom att tidigt riktad behandling innebär förbättrat omhändertagande, minskat omsorgsbehov och kortare sjukskrivningar. Men framför allt kan samarbetet ge svårt sjuka patienter större möjlighet att få rätt diagnos och behandling. Vi är övertygade om att den här satsningen kommer att kunna få stor betydelse för stora patientgrupper.