Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som bildades 2013 och registrerar öppenvårdsbesök för barn, ungdomar och vuxna med astma och patienter med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) i primär- och specialistvård. Vid KOL registreras också inneliggande vård på grund av exacerbationer [1].
Luftvägsregistrets årsrapport 2020 visar att vården av patienter med astma och KOL drabbats av coronapandemin [2]. Detta redovisas också i en rapport från Socialstyrelsen som beskriver pandemins påverkan på följsamheten till nationella riktlinjer [3].
Förutom brister i följsamhet till riktlinjer, exempelvis lungfunktionsmätningar, är pandemins påverkan tydlig då antalet registreringar av fysiska besök sjunkit markant i registret. Under 2020 registrerades nära 30 procent färre besök för patienter med astma och KOL jämfört med 2019. Även antalet nyregistrerade patienter minskade med 35 procent för astma och 44 procent för KOL.
Det minskade antalet registreringar indikerar att färre patienter följts upp under pandemin och att sjukvården inte diagnostiserat lika många patienter med astma och KOL som tidigare år.
Registreringar i Luftvägsregistret sker till stor del genom direktöverföring av data från patientjournalen till registret. I dag görs nära 90 procent av alla registreringar via direktöverföring, vilket har resulterat i att täckningsgraden inte påverkats nämnvärt under pandemin. Täckningsgraden kan däremot ha påverkats vid manuella registreringar. I vårdmodulen för inneliggande patienter med KOL, där alla data registreras manuellt, minskade registringarna med 41 procent under 2020.
Minskningen kan dels härledas till att ordinarie personal från slutenvården involverats i den akuta covid-19-vården, vilket gjort att registreringar inte skett som brukligt, men kan också bero på att patienter med KOL haft färre exacerbationer som krävt sjukhusvård under pandemin.
Vi ser även att registrerade uppgifter om exacerbationer minskat i primärvården. Minskat antal exacerbationer vid KOL har också uppmärksammats i andra länder [4] och tros bero på social distansering samt förbättrade hygienåtgärder i samhället under pandemin.
En stor del av patienter med astma och KOL gynnas av digital tillgänglighet, och under pandemin ställde många enheter om från fysiska till digitala vårdmöten. För att möta denna förändring anpassades Luftvägsregistret snabbt till det nya arbetssättet genom att inkludera distanskontakt som ett besöksval.
Analyser av data tyder nu på att distanskontakter använts för de patienter som uppvisat en mer stabil astmakontroll medan de med sämre kontrollerad astma oftare följts upp via fysiska besök. Vid KOL verkar förhållandet vara omvänt. Patienter med hög symtombörda (en mer sårbar grupp) följs upp via distanskontakt, medan de med lägre symtombörda följs upp via fysiska besök.
Effekterna av pandemin kommer sannolikt att mildras under 2021 och 2022, men förhoppningsvis kommer digitala vårdmöten att utvecklas och implementeras i regionerna. Det blir intressant att följa vårdens fortsatta omställning till digitalt arbete vid uppföljning av patienter med astma och KOL.
Sammanfattningsvis visar data i Luftvägsregistret tydligt att coronapandemin påverkat diagnostik och uppföljning av patienter med astma och KOL både inom primär- och specialistvården. Åtgärder som är högt prioriterade i nationella riktlinjer och som har betydelse för vårdkvaliteten har inte utförts i samma omfattning som tidigare, då vården varit hårt belastad till följd av pandemin.
Nu befinner vi oss i ett läge då regionerna bör göra ett omtag och prioritera patienter med astma och KOL för att säkerställa att alla patienter får en jämlik vård med god kvalitet oavsett vårdnivå och region. Digitala uppföljningsbesök är en del av framtidens vård och kan numera kvalitetssäkras via Luftvägsregistret.
