Den 30 augusti börjar Johan Bech från Stockholm på läkarprogrammet vid Örebro universitet. Han har aktivt valt att vänta ett år för att kunna gå den nya utbildningen.
– Jag blev antagen redan förra året och funderade jättelänge på om det skulle vara smidigast att vara sist ut i den gamla utbildningen eller först ut i den nya. Jag landade i att det var bäst att vänta, säger han och fortsätter:
– Det är ju så här det funkar i många andra länder. Jag kände också att det kan bli struligt om jag gick den gamla utbildningen och måste göra om något moment.
Johan Bech konstaterar att fler verkar ha gjort samma val. I alla fall sett till vad som krävdes för att komma in på utbildningen.
– Förra året kom jag in på Karolinska institutet och nu var jag reserv 60-någonting där på högskoleprovet, trots att färre fått skriva provet. Jag antar att pandemin i kombination med att fler valt att vänta har gjort det svårare att komma in, säger han.
Vad lockar dig med läkaryrket?
– Massor. Dels älskar jag att jobba med människor, dels vill jag vakna på morgonen och känna att jag gör någonting viktigt som hjälper andra och att jag bidrar till samhället. Sedan har jag många vänner och släktingar som jobbar inom vården. Beslutet har växt fram under några år, säger Johan Bech som är 38 år.
– Jag räknar iskallt med att jag blir äldst i klassen – eller i alla fall en av de äldsta.
Han kommer att bli kursare med Marta Paula Baltruka som blir en av de yngsta läkarstudenterna vid Örebro universitet. Hon tog studenten i år och ser fram emot att flytta hemifrån.
– I början blir det mycket studier på distans. Men från november blir det mestadels på campus. Det känns ändå ok – jag kan vänta. Jag kommer ändå vara där i sex år. Vad betyder några månader då, säger hon.
Även hon tycker att det känns bra att gå den nya utbildningen.
– Jag tänker att de har lagt ner mycket tid och resurser på att förbättra utbildningen. Sedan är det bra att man slipper söka AT-tjänst.
Hon tycker också att det är bra att läkarstudenterna tidigt får komma ut i den praktiska verksamheten och möta patienter.
– Det är bra att det inte bara blir teori i flera år, utan man får komma ut i sjukvården tidigt och få en uppfattning om vad yrket innebär. Det kommer nog också hjälpa många som inte är helt säkra på att de vill bli läkare.
Vad fick dig att söka läkarutbildningen?
– Det är lite roligt. Jag tänkte faktiskt söka till sjuksköterska först. Men jag fick mycket högre betyg än jag förväntat mig och då tänkte jag: »varför inte söka till läkare om jag ändå har möjligheten?«.
Den största skillnaden mellan den nya och den gamla utbildningen blir att den nya leder till en läkarlegitimation. I stället för AT-tjänstgöringen kommer de som går utbildningen att göra en ettårig bastjänstgöring (BT) efter examen. BT utgör också det första året i specialistläkarutbildningen (ST). Den nya utbildningen är 6-årig och innehållet har moderniserats för att möta förändringar i hälso- och sjukdomspanoramat och passa dagens behov av kompetens bättre. Klinisk träning och kontinuerlig återkoppling blir ännu mer centralt, samtidigt som handledningen blir viktigare och mer resurskrävande.
Örebro har den yngsta läkarutbildningen i Sverige. Universitetet kommer att utbilda 64 studenter per termin, men planerar för att på sikt utöka till 80 studenter. Mia von Euler, professor i neurologi och dekan vid fakulteten för medicin och hälsa vid Örebro universitet har lyft fram samverkan mellan universitetet och regionen som särskilt viktigt i och med utbildningsskiftet. I den nya läkarutbildningen vid Örebro universitet ingår 84 veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där studenterna är placerade inom hälso- och sjukvården.
Det har snart gått åtta år sedan regeringens utredare Stefan Lindgren, professor i medicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet, la fram sitt förslag på en ny läkarutbildning. I höstas fick samtliga sju lärosäten som redan utbildar läkare rätt att utfärda läkarexamen även framöver. En granskning av den nya utbildningen kan göras först efter 2027 när den första kullen är klar.
Läs också:
Ny läkarutbildning ställer tuffare krav på lärosätena
Nya läkarutbildningen får grönt ljus av UKÄ
Så förbereder sig lärosätena för nya läkarutbildningen
Läkarutbildningen i Uppsala görs om efter norsk modell
Klartecken för nya läkarutbildningen
Stefan Lindgren: »Det har tagit svårbegripligt lång tid«
LÄKARUTBILDNINGEN – EN RIKTIG LÅNGBÄNK
- 2010 börjar Utbildningsdepartementet förbereda en översyn av läkarutbildningen. Bakgrunden är bland annat kritik om att den svenska utbildningen inte lever upp till EU:s regelverk.
- 2011 startas en utredning ledd av Stefan Lindgren.
- 2013 presenterar Stefan Lindgren sitt förslag. Han föreslår att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i 40 år, ska slopas. Universiteten blir därmed ensamma huvudmän för utbildningen. En ny examensbeskrivning med fler mål föreslås också.
- I december 2013 uppmanar rektorerna vid lärosätena som har läkarutbildning regeringen att agera. De skriver att de är förvånade att förslaget till en »framåtriktad och välbehövlig« förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss, snart nio månader efter att det låg klart.
- Utbildningsdepartementet uppger att oklarheter kring de ekonomiska konsekvenserna är skälet till att förslaget inte skickats ut på remiss.
- I april 2015, efter att förslaget legat vilande på utbildningsdepartementet i två år, skickades det ut på remiss.
- Förslaget får i stort tummen upp men krav på att den kompletteras med en introduktionstjänst förs fram av bland andra Läkarförbundet.
- I juli 2016 får Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering.
- 31 maj 2017 är Jens Schollin färdig med sin utredning. Han berättar om innehållet i grova drag – att införa en ny tjänst, bastjänstgöring. Men själva utredningen blir offentlig först 22 november när den skickas ut på remiss.
- En referensgrupp får i uppdrag av utbildningsdepartementet att ta fram ett förslag på examensbeskrivning för en sexårig läkarutbildning med Stefan Lindgrens utredning som grund. Förslaget lämnas till regeringen hösten 2017.
- Februari 2018 skickas förslaget om läkares bastjänstgöring (BT) på remiss. Stödet är stort bland remissinstanserna, även om en del invändningar kommer.
- Sommaren 2018 skickas även regeringens promemoria »En sexårig utbildning för läkarexamen« på remiss. Reaktionerna är överlag positiva, men ett starkt önskemål är att utbildningsstarten bör skjutas upp.
- 28 november 2018 beslutar riksdagen att BT ska införas från år 2020, och att AT därmed ska fasas ut. Senare kommer BT-starten att skjutas upp till 2021.
- 21 mars 2019 beslutar regeringen att den sexåriga läkarutbildningen ska införas. Starten skjuts dock fram till höstterminen 2021.
- November 2020 får lärosätena examenstillstånd för den nya läkarutbildningen av Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
- Augusti 2021 börjar de första läkarstudenterna den nya utbildningen.
