Vårdanalys har på regeringens uppdrag utvärderat den försöksverksamhet som sedan 2011 bedrivs med hälsoekonomisk utvärdering av slutenvårdsläkemedel, det så kallade klinikläkemedelsprojektet.

Förfarandet bygger på att en grupp inom Sveriges Kommuner och landsting, Nya Läkemedelsterapigruppen (NLT), väljer ut vilka läkemedel som ska bedömas. TLV tar därefter fram ett kunskapsunderlag, varpå NLT beslutar om rekommendationer till landstingen.

Att det till skillnad från tidigare faktisk sker en hälsoekonomisk utvärdering av slutenvårdsläkemedel, och att det görs på nationell nivå, är i sig ett steg framåt, anser Vårdanalys, som menar att det kan ge förutsättningar för en mer jämlik vård. Myndigheten anser också att det är bra att utvärderingarna leder till rekommendationer för landstingen.

Samtidigt menar Vårdanalys att det sätt som NLT arbetar på brister i transparens och förutsägbarhet. Det gäller urvalet av de läkemedel som utvärderas, vilka skäl som ligger bakom en positiv eller negativ rekommendation, huruvida landstingen väljer att följa den samt grunden för landstingens beslut. Det är dessutom oklart hur och på vilka grunder ledamöterna i NLT tillsätts.

Vidare kritiserar Vårdanalys de långa handläggningstiderna, som leder till att introduktionen av nya läkemedel sannolikt fördröjs. Handläggningen har blivit snabbare med tiden, men fortfarande tar den i allmänhet åtminstone åtta månader, ibland mer än ett år, vilket man anser vara för lång tid när det handlar om läkemedel som potentiellt kan rädda liv. Visserligen kan läkemedelstillgången för patienterna på sikt vinna på en noggrann process, särskilt om den leder till förmånliga avtal med tillverkarna. »Men en snabb och noggrann process skulle naturligtvis ha ännu bättre effekt.«

Till sist är man kritisk till att det finns begränsade möjligheter till inflytande för andra aktörer, som patientorganisationer, landsting, läkemedelsföretag och experter. Dessa aktörer kan ha avvikande ståndpunkter, och tar man inte hänsyn till det kan legitimiteten i besluten minska.

Vårdanalys föreslår en rad åtgärder, bland annat att inrätta ett snabbspår för särskilt angelägna läkemedel och att man involverar patienter. Dessutom bör man utreda vem som i framtiden ska ge dessa rekommendationer, staten eller landstingen. Ska landstingen göra det anser Vårdanalys att det för att garantera transparensen behövs en samarbetsform där det är landstingen själva, inte SKL, som står bakom processen.