Stockholm och Gotland sticker ut i produktivitetsrapport

Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har nu publicerat en första i en serie rapporter om effektivitet och produktivitet i regionerna.

I rapporten ligger fokus på att ge en övergripande bild av produktiviteten i regionerna hälso- och sjukvård.

Rådet pekar på att det finns skillnader när det gäller kostnader och vårdvolymer mellan regionerna. Fler läkarbesök och vårdtillfällen innebär inte nödvändigtvis högre kostnader, enligt RKA.

Men ett par regioner, Stockholm och Gotland, sticker dock ut. Dessa regioner både har högre vårdvolymer än övriga regioner och höga kostnader per invånare med hänsyn tagen till struktur och demografi.

Mönstret kring vårdutnyttjande mellan regionerna syns även om man tar hänsyn till åldersstrukturen, enligt RKA.

– När vi jämfört regionerna ser vi att åldersstrukturen påverkar volymen, men vi kan inte se att det förklarar de här skillnaderna vi såg mellan regionerna. De regioner som har allra störst vårdutnyttjande har det i alla åldersgrupper, och de regioner som ligger lågt gör det i alla åldersgrupper, sa Sara Spjut, analytiker på RKA vid en presentation av rapporten.

I rapporten har RKA analyserat kostnader för vårdproduktion i relation till så kallade DRG-poäng. DRG-poäng används för att mäta vårdproduktion på ett sätt som tar hänsyn till skillnader i vårdtyngd.

Resultaten visar att kostnaden per producerad DRG-poäng skiljer sig åt mellan olika sjukhustyper. Kostnaderna för regionsjukhus är påtagligt större jämfört med läns- och länsdelssjukhus.

Detta är känt sedan tidigare men enligt RKA är orsakerna inte tydliga.

– Vi kan fundera på om det beror på att samma typ av ingrepp är dyrare att göra på ett regionsjukhus eller om det är så att den korrigering för vårdtyngd som ska göra när man räknar DRG-poäng inte är tillräcklig för de skillnader som finns mellan regionsjukhus och länsdels- och länssjukhus, säger Sara Spjut,

RKA har också tittat särskilt tittat på de så kallade skogslänen, det vill säga Gävleborg, Jämtland Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten, Värmland och Dalarna.

För skogslänen syns en fördelning mellan slutenvård och öppenvård som skiljer sig från övriga regioner. Generellt är antalet läkarbesök per person lägre i dessa regioner, men antalet vårdtillfällen i slutenvård är på medelvärdet eller högre.

En möjlig förklaring skulle kunna vara att skogslänen ofta är geografiskt stora.

– Det kan vara så att det här med avståndet spelar in, att det blir mest optimalt att göra mer i slutenvården än i öppenvården. Vi har inte kunnat utvärdera det utan vi har mest lyft skillnaderna vi ser, sa Sara Spjut.

En begränsning med rapporten är dock att det saknas uppgifter om digitala vårdkontakter i underlaget. Ett stort användande av digitala vårdkontakter eller arbetssätt med exempelvis hemmonitorering skulle kunna vara en förklaring till resultatet.

RKA ska nu fortsätta att ta fram nyckeltal kopplade till produktivitet i kommuner och regioner och publicera dem i databasen Kolada. RKA kommer också med fler rapporter på området. En förhoppning är att också kunna analysera regionernas effektivitet. Men då krävs ytterligare utveckling av nyckeltal som också fångar hälsoutfall.