Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutade enhälligt vid sitt möte under onsdagen att tillstånd för att bedriva viss vård vid förvärvade ryggmärgsskador fördelas mellan de fyra regionerna.
– Ryggmärgsskadevården har varit mycket fragmenterad och en koncentration har efterfrågats i decennier av både patienter och de som arbetar inom vården. Därför är det här ett mycket positivt beslut, säger Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen har sedan tidigare beslutat att ryggmärgsskadevården för vuxna ska finnas på fyra ställen i landet, och vården för barn och ungdomar på två ställen.
Enligt onsdagens beslut ska barn och ungdomar med förvärvad ryggmärgsskada samt funktionellt mycket höga skador med kvarstående behov av andningsstöd/ventilator tas om hand på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm eller Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen.
– När det gäller gruppen barn och unga var beslutsfattarnas sammantagna bedömning att man bäst säkerställer den robusthet som krävs för framtiden om man har två stora centra med utökat ansvar för undergrupperna barn och ungdomar samt funktionellt höga skador, säger Kristina Wikner.
I Västra Götaland kommer ryggmärgsskadevården utföras vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och primärt inom verksamhetsområde neurosjukvård i nära samverkan med andra berörda verksamhetsområden.
– NHV-tillståndet inom ryggmärgsskador innebär att patienter över hela landet får del av Sahlgrenska universitetssjukhusets spetskompetens, och det sporrar oss att fortsätta stimulera forskning och utveckla ännu bättre vård inom området, säger Ann-Marie Wennberg, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
På Norrlands universitetssjukhus, som också får ett av de eftertraktade tillstånden, ser man det som ett erkännande av att verksamheten håller hög nationell nivå och tror att det kommer få positiva effekter.
– Rehabiliteringsmedicin blir en attraktiv medicinsk specialitet som gör det lättare att rekrytera framtida medarbetare, säger Hans Lindsten, verksamhetschef vid Neuro-huvud-hals centrum, i ett pressmeddelande.
Han tillägger att beslutet även innebär att forskningen kring ryggmärgsskador kan fortsätta och utvecklas ännu mer, liksom samarbetet kring rehabilitering i de fyra norra sjukvårdsregionerna.
Det var totalt sex regioner som hade ansökt om att få bedriva vård inom området för vuxna och fyra för barn och ungdomar. Onsdagens beslut innebär att det blir Region Östergötland med Universitetssjukhuset i Linköping samt Region Uppsala med Akademiska sjukhuset som går förlorande ur dragkampen.
Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen ligger det ett omfattande arbete bakom det slutliga valet, där bland andra sakkunniga experter, patient- och vårdrepresentanter, remissinstanser och företrädare från regionerna har medverkat.
Förslaget om vilka regioner som skulle få uppdraget togs fram av en beredningsgrupp med representanter från landets sex sjukvårdsregioner, medan själva beslutet fattades av politikerna i nämnden. Enigheten var stor, enligt Kristina Wikner.
– Såväl beredningsgruppen som nämndens ledamöter bedömde att man med dessa fyra centra på bästa sätt kan utveckla vården för samtliga ryggmärgsskadade patienter i Sverige. Det handlar både om patientnytta och en bra geografisk fördelning av vården utifrån avstånd och befolkningsmängd.
Egentligen skulle beslutet ha fattats i slutet av förra året. Men nämnden skickade tillbaka ärendet eftersom man ansåg att det saknades en tillräckligt grundlig utredning om konsekvenserna för de regioner som får, respektive inte får, tillstånd.
Under onsdagen fattade nämnden även beslut om vilka regioner som ska få tillstånd för viss vård vid sjukdomen moyamoya samt vid viss vård vid förlossningsskador och prolaps (se faktaruta).
Läs också:
Konsekvens av nationell vård vid ryggmärgsskada ska utredas bättre
Dragkamp mellan sjukhus när vård vid ryggmärgsskada ska samordnas
Vård vid ryggmärgsskada blir nationell högspecialiserad vård
Regionerna som får de nya tillstånden för högspecialiserad vård:
- Viss vård vid förvärvade ryggmärgsskador: Stockholm, Skåne, Västerbotten och Västra Götalandsregionen
- Viss vård vid prolaps och urininkontinens: Stockholm, Skåne och Västra Götalandsregionen
- Viss vård vid avancerad rekonstruktiv kirurgi vid anal inkontinens och ano- och rektovaginala fistlar efter förlossning: Stockholm och Östergötland
- Viss vård vid moyamoya-sjukdom och syndrom: Uppsala och Stockholm
Övergången till nationell högspecialiserad vård sker i april 2022 för moyamoya, i oktober 2022 för förlossningsskador och prolaps samt i april 2023 för ryggmärgsskadevården.
Källa: Socialstyrelsen
Fler beslut om nationell högspecialiserad vård på gång
Med nationell högspecialiserad vård menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet. Vid bedömningen om en åtgärd ska utgöra nationell högspecialiserad vård ska hänsyn särskilt tas till om vården är komplex eller sällan förekommande och om den kräver en viss volym, multidisciplinär kompetens, stora investeringar eller medför höga kostnader.
Hittills har nämnden fattat beslut om tillstånd för nio vårdområden, inklusive de fyra på onsdagens möte. Sedan tidigare bedrivs nationell högspecialiserad vård inom ytterligare 15 områden, som förut tillhörde rikssjukvården.
Fler beslut är på gång. Bland annat om vilka regioner som ska få tillstånd att bedriva viss vård vid könsdysfori, neuromuskulära sjukdomar, svårbehandlade ätstörningar och svårbehandlat självskadebeteende.
Källa: Socialstyrelsen