För fem månader sedan stängdes delar av kvinnoklinikens lokaler vid Skellefteå lasarett på grund av byggnadsrelaterad ohälsa. Sedan dess har patienter som är i behov av slutenvårdsplatser hänvisats till kirurgklinikens lokaler – men de har haft sina egna platsbristproblem.
–Det har inte funkat särskilt bra, säger Hannelore Wenkeler, överläkare på kvinnokliniken i Skellefteå.
För cirka två veckor sedan stängdes även delar av kirurgklinikens vårdplatser eftersom mögel och vattenskada konstaterats i fastigheten. Nu finns inga gynekologiska slutenvårdsplatser kvar för kvinnoklinikens patienter, inte ens på kirurgkliniken.
Patienter som har akuta behov av gynekologisk slutenvård måste därför skickas till andra sjukhus. Enligt läkarna på kliniken kan det röra sig om patienter med blödande eller infekterade missfall, svår cancer eller utomkvedshavandeskap.
Patienter med behov av planerad slutenvård remitteras till övriga sjukhus i länet eller till sjukhus i resten av landet. Det drabbar bland annat kvinnor som behöver få sin livmoder bortopererad eller som lider av framfall.
Livshotande gynekologiska tillstånd tas fortfarande om hand på sjukhuset i Skellefteå, men för att frigöra en plats kan en annan patient behöva skickas till annat sjukhus i länet.
Hannelore Wenkeler säger att situationen drabbar hela kvinnosjukvården.
– Det som har hänt är att ingen har ersatt de förlorade vårdplatserna. Eftersom det bara handlar om två platser, så har de ansvariga inte prioriterat frågan. Det är kvinnosjukvården som blir bortprioriterad, säger hon.
Kvinnokliniken har länge har haft problem med platsbrist på grund av ohälsa i lokalerna. Inom några år är det tänkt att en ny slutenvårdsavdelning ska öppna på kvinnokliniken, men hur platsbristen ska lösas fram tills dess är oklart.
– Vi har sagt att situationen måste lösas till hösten, men nu har den blivit ännu värre, säger Hannelore Wenkeler.
Enligt henne är det många patienter som inte kan flyttas. Personalen på kvinnokliniken måste nu ta reda på hur de ska hjälpa patienterna som väntar på operation. Hon anser att det är helt orimligt att patienterna ska vänta och att de inte får besked om när de ska opereras.
Hur mår personalen?
– Vi är frustrerade och arga. Vi känner oss maktlösa. Vi vill kunna göra ett bra arbete för alla våra patienter. Den presenterade lösningen ligger flera år framåt i tiden. Det är ett orosmoment som påverkar personalen.
Kvinnoklinikens läkare har nu skickat ett öppet brev till de ansvariga politikerna och tjänstemännen i Region Västerbotten, där de kräver att man ordnar lokaler så att kvinnoklinikens läkare kan bedriva slutenvård igen. Läkarna framhåller i brevet att arbetssituationen är ohållbar, och att det finns en hög risk för uppsägningar och förlorad kompetens.
Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten, har förståelse för kvinnoklinikens frustration, och menar att man arbetar intensivt med att lösa lokalbristen på sjukhuset.
– Det är en besvärlig situation, men vi ska fortfarande bedriva en gynekologisk verksamhet. De akuta problemen blir omhändertagna på sjukhuset.
Hotas patientsäkerheten om kvinnoklinikens patienter vårdas av personal som saknar erfarenhet av sådana patienter?
– Jag skulle inte säga att det finns någon sådan risk, det finns gynekologisk kompetens inom den postoperativa verksamheten på sjukhuset.
Varför har ni inte ersatt de vårdplatser som försvunnit?
– Det är en medicinsk bedömning som görs. De patienter som har störst vårdbehov prioriteras.
När tror du att ni kan hitta en lösning på problemet?
– Vi kan inte säga när problemet är löst. Det beror på när kirurgklinikens lokaler blir åtgärdade. Vi har haft de här problemen i flera år, så situationen är komplex.
Vad tycker du om läkarnas öppna brev?
– Jag har förståelse för deras situation och att de känner sig bortprioriterade. Det är den medicinska bedömningen som styr våra beslut. Situationen är inte önskvärd av någon. Inom närtid ska verksamhetscheferna och ansvariga ha ett möte för att diskutera den här frågan.