Det är en angelägen fråga som Wåhlin och medförfattare lyfter för diskussion. Ny kunskap och nya diagnoskriterier kan ge anledning till förändring i Transportstyrelsens medicinska föreskrifter. Vi är dock bundna av texten i det EG-direktiv som alla EU:s medlemsstater måste följa. Där anges tydligt att alkoholberoende är hinder för körkortsinnehav till dess man kan styrka att man klarar nykterhet.
Kraven för körkortsinnehav för den som har en alkoholrelaterad diagnos är i Sverige att man ska styrka tillräcklig nykterhet för att ha värden inom referensområdet för de obligatoriska alkoholmarkörerna CDT och GT. Detta utesluter inte ett sådant kontrollerat drickande som en del med ett lindrigare beroende tycks kunna klara.
Att det är omsorg om patientens sociala situation och rehabiliteringsmöjligheter som leder den kliniskt verksamme läkaren som träffar en medmänniska i svårigheter är förståeligt. Vad gäller Transportstyrelsens regelverk är det omsorgen om dem som kan skadas av rattfyllerister som styr.
Den dag idén om alkolås för rattfylleri blir verklighet kan läkarens vilja att agera bli större. Läkaren kan då både hjälpa patienten ur ett beroende och förhindra att personen kör med alkohol i kroppen.
Transportstyrelsen träffar gärna författarna för en diskussion om den svåra frågan att avgöra vilka med ett alkoholberoende som kan tillåtas köra utan krav på att först styrka förmågan till ett nyktert levnadssätt.
