Benny Ståhlberg. Foto: Rickard Kilström

– Alla läkare som har jobbat ett tag har väl varit med om att det inte blivit så bra för patienten. Det behöver inte vara ditt fel, utan kan bero på en stressad situation, säger Benny Ståhlberg till Läkartidningen.

Han är ordförande i Östra Skånes läkarförening, som lagt fram en motion i syfte att öka stödet till läkare som är med om en allvarlig händelse.

Frågan dök upp när en ung specialist inom obstetrik/gynekologi berättade om en svår händelse som hon varit med om. Det ledde till ett öppenhjärtligt samtal, där ledamöterna i den skånska läkarföreningen delade med sig av egna erfarenheter och gav varandra råd för att hantera kritiska händelser.

– Det satte igång en process i vår lokala styrelse kan man säga. Det blev en väldigt varm och hjälpsam stämning, säger Benny Ståhlberg.

Diskussionen utmynnade i motionen med syfte att öka stödet till läkare som drabbas. Förslagen fick tummen upp av fullmäktige, som beslutade att Läkarförbundet ska arbeta aktivt med att bevaka att arbetsgivare har eller tar fram handlingsplaner för att ta hand om läkare som är med om svåra händelser. Där ska det framgå vad individen, kollegorna, arbetsgivaren och Läkarförbundet kan göra.

Benny Ståhlberg är nöjd.

– Vi tycker det är viktigt att lyfta upp det här. Det här är en viktig arbetsmiljöfråga. En del far väldigt illa, och det finns risk att man kan börja må så dåligt att det är svårt att komma igen.

Han är själv chefsläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och har gjort ett antal lex Maria-anmälningar under årens lopp.

– Det är ytterst sällan som det bara är en enda persons fel när det går snett. Oftast är det en hel räcka händelser som leder fram till det. Men någon får bära den yttersta stenen.

Inom vissa specialiteter som obstetrik/gynekologi, anestesi/intensivvård, kirurgi, pediatrik och psykiatri är risken större – men att vara med om svåra händelser är en del i yrkesrollen för alla läkare, påpekar Benny Ståhlberg. Efteråt finns det en risk att läkaren blir ett »second victim« och exempelvis utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Konsekvenserna kan bli psykisk ohälsa, men även att läkare byter specialitet eller till och med lämnar yrket. Benny Ståhlbergs erfarenhet är att yngre läkare generellt drabbas hårdare.

– Det är vanligt att man tar illa vid sig, kan känna tveksamhet över sin yrkesroll och bli osäker på sin egen kompetens. Det är lätt att ta på sig skulden och man kanske även skuldbeläggs av anhöriga om det gått väldigt illa, säger Benny Ståhlberg.

Vid Skånes universitetssjukhus i Malmö erbjuds medarbetare »erfaret stöd«, vilket innebär att man kan få hjälp att bearbeta händelsen tillsammans med erfaren kollega.

Läkarförbundet har ett kollegialt nätverk som fungerar på liknande vis (se faktaruta). Men Benny Ståhlberg tycker inte att nätverket är tillräckligt uppdaterat. Fullmäktige höll med honom, och beslutade att Läkarförbundet ska stärka det kollegiala nätverket.

Chefer ska ha tillräckliga kunskaper om krisstöd

Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter om första hjälpen och krisstöd. Föreskrifterna beskriver vilka hjälpåtgärder vid olycksfall och akut sjukdom som behövs för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner. Där ingår psykiskt och socialt omhändertagande efter akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser.

I föreskrifterna, som gäller i all verksamhet som omfattas av arbetsmiljölagen, står det att chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna stödet på ett lämpligt sätt.

Källa: Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:7

 

LÄKARFÖRBUNDETS KOLLEGIALA RÅDGIVARE

Läkarförbundet har ett nätverk med personer som är läkare som du kan du vända dig till om du behöver stöd. Det kan handla om privata kriser, missbruksproblem, sjukdom – eller en svår livssituation. Eller så kan det handla om problem i yrkesrollen, till exempel anmälningar för felbehandling, etiska dilemman och konflikter och stress.

De kollegiala rådgivarna ger inte behandling, utan fungerar som ett utomstående samtalsstöd med tystnadsplikt. De utses av lokalföreningarna och finns över hela landet. Du kan kontakta vilken du vill oavsett var du är verksam. Det går att vara anonym.