Som framgått på både debattplats och nyhetsplats i Läkartidningen har det funnits en betydande osäkerhet kring tolkningen av Patientdatalagens regler om när vårdpersonal får ta del av journaluppgifter.

Det som vållat huvudbry är i synnerhet formuleringen att vårdanställda får ta del av journaluppgifter »endast om han eller hon deltar i vården av patienten«, en formulering som förefaller utesluta mycket av det vanliga vårdarbetet.

I den nya lag som i en ny utredning föreslås ersätta Patientdatalagen (se LT 16-17/2014) stryks den aktuella formuleringen. I stället är kravet att man ska behöva uppgifterna för något av en rad uttryckligen specificerade ändamål, varav ett är »att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienter«.

– Vi tror att den formuleringen är mer anpassad till hur man upplever sin vardag, säger Patrik Sundström, huvudsekreterare i Utredningen om rätt information i vård och omsorg.

Till skillnad från exempelvis forskning och kvalitetsutveckling nämns i Patientdatalagen inget om undervisning. Det har visat sig att många har uppfattningen att det inte går att hämta ett anonymiserat »case« för ett seminarium utan att bryta mot lagen. Detta har man från utredningens sida hävdat är en missuppfattning, och för att skingra tvivlet föreslår man att det införs en skrivning om att ett av flera syften med patientjournaler är att vara en informationskälla för undervisning och utbildning.

Samtidigt föreslås ett nytt kapitel där man betonar vårdgivarnas ansvar att se till att den journalinformation som yrkesutövarna behöver för sitt arbete verkligen finns tillgänglig.

– Patientdatalagen har fått en del kritik från verksamhetshåll att den trycker så mycket på integritet och sekretess och så lite på tillgänglighet. Vi har velat uttrycka att det är ett samspel mellan de båda, säger Patrik Sundström.

Bland annat ställs krav på att journalsystemen ska vara lättanvända, stödja det kliniska arbetet och bidra till kvalitetsutveckling. Som bekant upplever vårdanställda inte att alla journalsystem lever upp till detta i dag, och Patrik Sundström ser framför sig att lagen skulle kunna backas upp av en skärpt tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg vad gäller dessa delar.

– Jag hoppas att det kan skapa ett tryck på att utveckla användbarheten.

Ytterligare ett av många förslag i den 1 500 sidor tjocka utredningen är att man inte längre ska kunna hemlighålla journaluppgifter för en patient för att han eller hon kan ta skada av dem. När bestämmelsen infördes var det främst för att man befarade att vården av patienter med svåra psykiska besvär skulle kunna försämras om de fick tillgång till vissa journaluppgifter. Den används dock i praktiken vid försvinnande få tillfällen. Dessutom har företrädare för psykiatrin ifrågasatt själva grundargumentet: en framgångsrik vård förutsätter tvärtom transparens och förtroende.

Samtidigt kan bestämmelsen enligt utredningen hindra användningen av ny, effektiv teknik för kommunikationen mellan vården och medborgarna (läs: nätjournaler), eftersom sekretessen innebär att ett utlämnande måste menprövas innan det får ske.

Även om sekretessen tas bort för uppgifter som kan skada patienten själv, försvinner den inte för uppgifter som riskerar skada andra om de lämnas ut, till exempel om vem som lämnat en viss uppgift till vården. Vårdgivarna måste därför fortfarande ha rutiner som hindrar att sådana uppgifter lämnas ut via nätjournaler, framhåller utredningen. 

Ytterligare förändringar i lagstiftningen kring patientjournaler som föreslås:

  •  Direktåtkomst mellan vårdgivare inom landstingsgränserna med möjlighet för patienter att spärra mot verksamheter som inte deltar i patientens vård.
  • Möjlighet, efter samtycke från patienten, till direktåtkomst över landstingsgränser (sammanhållen journalföring). Samtycke anses föreligga när patienten samtycker till att ta del av vården.
  • Samtyckeskravet vid sammanhållen journalföring gäller inte för permanent beslutsoförmögna patienter om det bedöms att det finns ett vårdbehov.
  • Patienter kan spärra direktåtkomst till journaluppgifter via sammanhållen journalföring, dock inte ordinationer och varningar.
  • Direktåtkomst över landstingsgränser får ske när det behövs för att kvalitetssäkra vården.
  • Möjlighet till direktåtkomst till uppgifter om patienten i kvalitetsregister.
  • Möjlighet till direktåtkomst mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten om patienten ger samtycke. Även möjlighet till gemensam journal.
  • Signeringstvånget avskaffas i patientjournalen.
  • Behörighetskontroll vid åtkomst till journaler införs även i socialtjänsten.
  • Patienter kan få direktåtkomst till journaler och loggar i socialtjänsten precis som i vården.