I våras fick flera psykiatrer verksamma på nationella taxan i Stockholm krav på att lämna in stora mängder identifierbara journalhandlingar till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Anledningen är att förvaltningen vill kontrollera om läkarna fakturerat rätt.
– För mig begärde de in 450 journaler på papper. Det var runt midsommar. Vi fick tio dagar på oss, säger Johan Stiernstedt, psykiater och legitimerad psykoterapeut.
Han och ytterligare sex kollegor som fått liknande krav vägrade att lämna ut journalerna med hänvisning till patientsekretessen.
– Vi har sagt till förvaltningen att de får komma till våra mottagningar och titta över axeln på våra datorer medan vi försöker avidentifiera. Men det ville de inte.
Johan Stiernstedt är mycket noga med att påpeka att han och kollegorna inte motsätter sig granskning av förvaltningen.
– Men vi vänder oss mot att jag skulle skicka in 450 journaler som skulle spridas omkring på deras kontor. Jag har ingen aning om hur många människor som får se de journalerna. Vi anser att det strider mot sekretesslagen.
Region Stockholm svarade med att hålla in med betalningarna till dess att läkarna skickade in journalerna.
Med hjälp av advokatbyrån Wåhlins vände sig läkarna till förvaltningsrätten för att överklaga beslutet om att stoppa ersättningen genom så kallad laglighetsprövning. Domstolen ska alltså avgöra om regionens beslut strider mot något lag eller förordning.
Domstolen kom dock fram till att beslutet, som fattats av en chef på förvaltningen, inte kan överklagas enligt bestämmelserna i kommunallagen. Förvaltningsrätten skriver att en förutsättning för att överklaga beslutet är att det kan anses ha delegerats från politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden, men rätten pekar på att beslutet inte har fattats på en sådan delegation.
– Regionen kallar det för verkställighetsbeslut. Det är inget nytt att ett sådant beslut inte kan laglighetsprövas, men ett verkställighetsbeslut ska ju verkställa ett annat beslut. Men i det här fallet finns inget annat beslut, säger Per Gunnarsson på Wåhlins advokatbyrå och den som företrätt läkarna.
Ärendet gick hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen som i september beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Kort sagt innebär det att beslutet att hålla inne med läkarnas ersättning inte går att överklaga.
Läkarna vände sig också till Justitieombudsmannen (JO), men inte heller där fick man något gehör.
Privatläkarföreningens ordförande Thomas Anderson tror att Region Stockholms granskning och begäranden att få ta del av stora mängder ej avidentifierade journaler är ett led i att försöka få bort psykiatrerna på taxan.
– Jag tror att det pågår en häxjakt. Det finns ju fler läkare på taxan inom andra specialiteter men jag tror att är tacksamt att ge sig på psykiatrerna.
Anledningen, tror han, är att det är svårt för psykiatrerna på taxan att öppna samma typ av mindre och mer småskalig verksamhet inom vårdvalet.
– Det gör att psykiatrerna är väldigt utsatta. Om regionen gav sig på ortopederna så skulle de kunna växla över och antingen öppna små vårdvalsmottagningar eller helt privata mottagningar.
Anna Ingmanson, ansvarig chef på Region Stockholm, kan inte svara på hur man gjort urvalet av de läkare som nu granskats, men hon menar att bedömningen är att det är nödvändigt att begära in identifierbara journaler.
– Det är mot bakgrund av tidigare erfarenheter där det har förekommit att läkare på taxan har hittat på patienter, eller att man har satt sig själv som patient i besök som debiteras. Vi bedömer sammantaget att det är en förhöjd risk för fusk kring verksamheten med läkare verksamma på taxan och därför vill vi ta in patientjournalerna ej avidentifierade.
Hon pekar också på att det i lagstiftningen finns en bestämmelse som ger regionen möjlighet att begära in identifierbara journaler.
– Det är inget nytt förfarande att vi begär in icke avidentifierade journaler. Vi är lite förvånade över den här reaktionen som kommer nu från så många. Sedan är det inte så vanligt att vi gör en granskning av så här många samtidigt i samma svep.
Per Gunnarsson anser dock att det bara är i undantagsfall som regionen behöver veta vem patienten är.
– Man kan tänka sig att om det finns en läkare som regionen misstänker fuskar och som säger att fru Olsson varit här 10 gånger under 2020, men att regionen misstänker att hon inte har varit där så många gånger och därför vill ta en kontakt med henne för att kontrollera. Då tycker både jag och läkarna att det finns en motiverad frågeställning bakom det.
Även Privatläkarföreningen tog hjälp av Wåhlins och gjorde en klagomålsanmälan om hur regionen behandlar personuppgifter till Integritetsskyddsmyndigheten (Imy).
Där blev det också nobben. I kortfattat svar skriver Imy att de tackar för tipset men avslutar ärendet.
– Att Imy inte agerar på patientsäkerhet i den här delen är för mig helt oförståeligt när vi samtidigt har implementerat GDPR-lagstiftning i Sverige. Det är oerhört märkligt. Här har vi läkare som är seriösa som vill värna patientens sekretess men får nej från samtliga instanser. Det är fel, säger Per Gunnarsson.
Anna Ingmanson ser dock inga problem med att stora mängder känsliga journaler hamnar på förvaltningens bord.
– Nej, jag är trygg med att de rutiner vi har är tillräckligt säkra för att garantera att journalerna inte hamnar på avvägar. Journalerna kommer i ett förseglat kuvert eller kartong beroende på omfattning av underlaget. De läggs i ett låst skåp, och bara de två personer som granskar underlaget ser journalerna. Efter att granskningen är klar så destrueras journalerna.
När det gäller beslutet att tillfälligt hålla inne med läkarnas betalningar säger Anna Ingmanson:
– Det är ingen mänsklig rättighet att få driva verksamhet på skattebetalarnas bekostnad. Vi har rätt att se vad det är man gör och vad skattebetalarna får för pengarna. Får vi inte det, då tycker vi att vi har på fötterna att stoppa utbetalningarna.
En annan omständighet är att regionen 2019 meddelade att de taxeläkare som både är specialister i psykiatri och legitimerade psykoterapeuter ska debitera det lägre arvodet som gäller för samtalsbehandling – inte det normalarvode som gäller för psykiatriska specialiteter.
Det innebär att Johan Stiernstedt fått arvodet sänkt med en tredjedel. Själv menar han att bara följt en praxis som gällt i över 25 år, men att det nu kan bli aktuellt med återbetalningskrav från regionen.
– Den har alltid tolkats på ett visst sätt, att psykiatrer tar samma taxa oavsett om man bedriver psykoterapi eller medicinerar. Men nu har Region Stockholm omtolkat det här, säger han.
Vad som händer nu är oklart.
– Jag vet inte hur vi ska gå vidare, säger Johan Stiernstedt.
Hur länge klarar ni att hålla ut rent ekonomiskt?
– Några månader, sedan sinar kassan. Sedan beror det på om regionen kommer med något återkrav. Jag har ingen aning om storleken på det. Jag har jobbat utan ersättning sedan slutet av juni. Man har ju också ett åtagande gentemot de patienter man har. Ska det bara upphöra över en natt? Det är ganska ansvarslöst.
(uppdaterad 2021-11-03)
