De senaste åren har flera fall uppmärksammats i medierna där läkarstudenter dömts för grova brott eller gjort sig skyldiga till allvarliga trakasserier av sina medstudenter utan att det funnits möjlighet att stoppa dem från att gå klart utbildningen.

I dag sker en kontroll mot brottsregistret först vid utfärdande av läkarlegitimation. Det innebär att det är fullt möjligt för en person med en grovt kriminell bakgrund att ta sig igenom hela läkarutbildningen. De fall som blivit uppmärksammade har kommit till lärosätenas kännedom via tips eller rapportering i medier.

De medicinska fakulteterna skickade redan 2016 en gemensam skrivelse till Utbildningsdepartementet för att få större möjligheter att kunna neka antagning och verksamhetsförlagd utbildning för brottsdömda studenter och stänga av uppenbart olämpliga studenter. Lärosätena anser att glappet mellan möjligheterna att vidta disciplinåtgärder och möjligheterna att avskilja studenter är för stort.

Även Justitiekanslern (JK) har efterlyst en översyn av dagens system.

För ett år sedan fick den nationella utredaren Ulrika Söderqvist, kanslichef vid Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, i uppdrag av regeringen att föreslå ökade möjligheter att avskilja studenter och undersöka om belastningskontroll bör införas för vissa utbildningar. Nu har hon överlämnat utredningens betänkande till Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Ett förslag är att införa obligatorisk kontroll i belastningsregistret för att bli antagen på vissa lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar, däribland läkarutbildningen.

– En träff ska innebära ett absolut hinder för antagning, sa Ulrika Söderqvist när utredningen presenterades på en pressträff på måndagen.

De brott som ska kontrolleras är sexualbrott, barnpornografibrott eller vissa allvarliga våldsbrott. Det är en något mindre omfattande kontroll än vad Socialstyrelsen gör inför utfärdande av läkarlegitimation.

– Eftersom tusentals personer ska kontrolleras under väldigt kort tid så har vi bedömt att det inte finns möjlighet till någon individuell eller nyanserad prövning, utan ska man genomföra detta måste det genomföras på ett relativt svartvitt sätt, sa Ulrika Söderqvist.

Belastningskontrollen ska göras av Universitets- och högskolerådet (UHR) inom ramen för den ordinarie antagningsprocessen. Den ske elektroniskt så sent i processen som möjligt, som ett sista steg innan en student erbjuds en plats. Det motiveras med att åtgärden inte ska bli onödigt omfattande eller integritetskränkande. Lärosätena kommer bara att få reda på om det finns en träff i registret, inte vilket eller vilka brott det rör sig om.

Att även införa en kontroll mot brottsregistret inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är däremot inte aktuellt, enligt Ulrika Söderqvist.

– Vi bedömer att vårt förslag med antagningskontrollen tillsammans med ökade möjligheter att avskilja studenter innebär att det inte finns tillräckligt tungt vägande skäl att införa en särskild kontroll också inför verksamhetsförlagd utbildning. Studenternas prövas ju redan i samband med antagningen.

Utredningen föreslår däremot två nya grunder som gör det lättare att dels avskilja studenter som begår ett sexualbrott, barnpornografibrott eller allvarligt våldsbrott under utbildningen, dels beter sig »särskilt klandervärt« under eller i anslutning till utbildningen.

I dag kan en student som begått ett grovt brott bara avskiljas om personen i fråga även bedöms riskera att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Det har i flera uppmärksammade fall hindrat lärosäten från att avskilja brottsdömda studenter.

För att lärosätena ska få reda på om en student döms under studietiden, föreslås att domstolarna måste underrätta aktuellt lärosäte om domen. Beslut om avskiljande ska även kunna omprövas omgående om exempelvis studenten frias i en högre instans.

När det gäller avskiljande på grund av särskilt klandervärt uppträdande, handlar det främst om studenter som exempelvis hotar, är våldsamma eller trakasserar sina medstudenter eller lärare.

– Det finns ett stort behov och tryck från lärosätena att regleringen ses över när det gäller studenter som beter sig olämpligt på olika sätt, särskilt när det går ut över andra studenters möjligheter att tillgodoräkna sig sin utbildning, sa Ulrika Söderqvist.

Hon påpekade samtidigt att avvägningen är svår, eftersom det finns tungt vägande intressen som står emot varandra.

– Det kan vara å ena sidan studentens rätt till sin studieplats och å andra sidan skyddsintressen för till exempel utsatta patientkategorier och för att andra studenter ska kunna tillgodoräkna sig sin utbildning utan att behöva vara rädda för hot och trakasserier.

Förutom läkarutbildningen föreslås även utbildningar till förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare, sjuksköterska, psykolog och fysioterapeut omfattas av den nya regleringen.

Ulrika Söderqvists förhoppning är att de nya reglerna ska verka förebyggande så att personer som begått brott inte söker sig till de aktuella utbildningarna.

Förslagen kommer nu att gå ut på remiss för att hämta in synpunkter från berörda aktörer. Därefter ska regeringen ta ställning till dem.

– Det här är svåra med viktiga frågor, sa Matilda Ernkrans och fortsatte:

– Jag tror att människor i allmänhet blir väldigt bestörta över att det kan vara så att man kan gå en vårdutbildning och ha begått grova brott, som våldtäkt eller barnpornografibrott, utan att man har kunnat avskilja den studenten.

Utredningen anser att den nya grunden för avskiljande av olämpliga studenter ska börja gälla från den 1 januari 2023, medan den obligatoriska kontrollen mot belastningsregistret och avskiljandet av studenter som döms för brott ska införas ett år senare. Anledningen är att UHR behöver tid på sig att rigga sitt IT-system.

 

Läs också:

Universitet vill ha vassare verktyg mot olämpliga studenter

800 läkare och studenter i öppet brev efter students avstängning

Läkarstudent stängs av efter att ha kontaktat minderåriga patienter

SLF Student vill se nya kriterier för avskiljande av läkarstudent

Dömd student får fortsätta på läkarutbildning

Barnporrbrott var inte tillräckligt allvarligt för att stänga av student

 

Nämnd beslutar om avskiljande

Beslutet om att avskilja en student från en statlig högskoleutbildning får inte fattas av universiteten själva, utan görs av Högskolans avskiljandenämnd (HAN).

Ett beslut om avskiljande innebär att studenten tills vidare inte får fortsätta den pågående utbildningen. Som regel får studenten inte heller antas till annan högskoleutbildning av samma slag. Ett beslut om avskiljande kan också innebära att studenten inte får antas till någon högskoleutbildning överhuvudtaget.

För att avskilja en student i dag krävs att studenten lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Men det måste också finnas en risk att studenten kommer att skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

Brott som föreslås ge rött ljus för läkarstudier

Följande brott föreslås leda till att en person inte får antas till en utbildningar till läkare, förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare, sjuksköterska, psykolog eller fysioterapeut.

  • Mord
  • Dråp
  • Grov misshandel
  • Synnerligen grov misshandel
  • Människorov
  • Något av sexualbrotten o 6 kap brottsbalken
  • Grovt rån
  • Barnpornografibrott, om brottet lett till annan påföljd än böter

Studenter som döms för något av de uppräknade brotten under studietiden ska tills vidare avskiljas från utbildningen. Beslutet ska dock kunna omprövas omgående om exempelvis domen upphävs i högre instans.