Västerbotten backar om att betala ut läkarnas jourkomp i pengar

För ett par veckor sedan aviserade Region Västerbotten att all innestående kompensationsledighet som är äldre än ett år ska betalas ut i pengar från november, antingen i en klumpsumma eller i mindre summor de kommande tolv månaderna.

Regionen hänvisar till specialbestämmelserna till huvudöverenskommelsen (HÖK 20) som Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner slöt för ett år sedan. Där står det att »kompensation för arbetad tid under jour och beredskap, som inte har kunnat ges i ledighet inom 12 månader från utgången av intjänandemånaden, utbetalas i kontant ersättning«.

Enligt Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkareförening, kom beslutet som en kalldusch. Hon är mycket kritisk till att regionledningen inte informerat läkarföreningen i förväg.

– Det är så ohederligt. De borde ha kontaktat oss mycket tidigare och pratat med oss om sin intention att följa avtalstexten till punkt och pricka när det gäller detta, sa hon till Läkartidningen efter beslutet blev känt.

Bland läkarna har reaktionerna varit starka, särskilt i Skellefteå och Lycksele där läkarna har mest sparad jourkomp på grund av svårigheter att få ledigt. En del har jourkompberg på flera tusen timmar, enligt Cecilia Nordenson. Tid som de vill ha ut i ledighet – inte i pengar.

Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbotten, har tidigare sagt till Läkartidningen att regionen står fast vid sitt beslut.

– Vi tycker det centrala avtalet har en bra intention och syfte. Man försöker styra det till att man får återhämtning som arbetstagare genom att man kontinuerligt ska ta ut jourkomp i stället för att ackumulera det under lång tid och ta ut det senare.

Men nu väljer regionledningen att skjuta fram införandet till första februari 2022. Man har även sagt sig vara beredd att diskutera frågan med läkarföreningen.

– Vi är väldigt glada att man valde att lyssna, backa och är villig att inleda diskussioner om hur vi kan lösa detta på det sätt som är bäst för Västerbotten och verksamheten, säger Cecilia Nordenson och påpekar att det som står i specialbestämmelserna inte är tvingande bestämmelser, utan att det finns möjlighet att sluta lokala avtal i stället.

Hon håller med arbetsgivaren om att det är problematiskt att en del läkare i Västerbotten samlat på sig väldigt stora jourkompberg.

– Vi ser inte det som ett självändamål att läkare ska samla på sig 3 000 timmar jourkomp för att kunna vara ledig längre perioder eller gå i pension vid 63.

Samtidigt beskriver hon det som ett delat ansvar.

– Enskilda läkare ansvarar för att regelbundet ta ut jourkomp i ledighet. Men arbetsgivaren har också ett ansvar att se till att folk har möjlighet att ta ut jourkomp i ledighet. I dag saknas den möjligheten på flera ställen, säger hon och fortsätter:

– Jag hoppas att vi kan hitta en mellanväg som gör att folk både har möjlighet att ta ut och tar ut sin jourkomp i ledighet.

Diskussioner om att betala ut jourkomp i pengar pågår även i andra regioner. I Norrbotten för den lokala läkarföreningen ett samtal med regionledningen, enligt ordföranden Gunilla Engström. Läkarna har hittills fått spara obegränsat antal timmar på grund av svårigheterna att ta ut kompensationsledighet efter jour. Gunilla Engström beskriver det som »en ren katastrof« om ledningen skulle gå vidare med sina planer.

I Västra Götalandsregionen har regionledningen tidigare i år beslutat att följa det centrala avtalet när det gäller jourkompen. Det ledde till högljudda protester från den lokala läkarföreningen. Till sist kom fack och arbetsgivare överens om övergångsbestämmelser som ger läkarna bättre möjlighet att få ut sin jourkomp i tid.

Läs också:

Protester i Västerbotten efter beslut att betala ut jourkomp i pengar