En del tidigare studier har visserligen pekat mot att man genom att sätta fingret på och rätta felaktiga påståenden i stället skulle kunna bidra till att de sprids ytterligare.
Men trots att mer färska studier tonat ned risken för den typen av baktändning fokuserar de flesta myndigheter fortfarande på att bara lyfta fram korrekta fakta, av rädsla för att oavsiktligt sprida felaktiga påståenden, enligt Maike Winters, forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet, som står bakom den nu aktuella studien.
– Vår studie är ett fint exempel på att man faktiskt kan motverka felaktigheter utan att sprida dem ytterligare. Jag hoppas att våra resultat ska bidra till att myndigheter känner sig trygga att ta upp och slå hål på felaktiga påståenden, säger hon.
I studien har Maike Winters och hennes medarbetare tittat närmare på två olika strategier för att motverka i Sierra Leone vitt spridda missuppfattningar om att tyfoidfeber orsakas av myggor och alltid förekommer tillsammans med malaria.
Sjukdomarna är väldigt olika – tyfoidfeber är en bakteriell infektion som framför allt sprids via förorenat vatten, medan malaria orsakas av en parasit som överförs från myggor. Trots det diagnostiserar hälsocentraler i Sierra Leone ofta patienter med »tyfoidmalaria« och bidrar därmed till spridningen av de här missuppfattningarna, enligt Maike Winters.
För att slå hål på myterna rekryterade forskarna skådespelare som fick spela läkare och sjuksköterskor i två olika påhittade ljuddraman som levererades via meddelandeplattformen WhatsApp.
I det första dramat riktades strålkastaren mot det felaktiga påståendet, följt av ett detaljerat motargument. I det andra levererades enbart den vetenskapligt korrekta informationen, utan att nämna missuppfattningarna.
Sammanlagt 736 vuxna personer i Sierra Leone randomiserades till att lyssna till någon av de här ljudinspelningarna, eller till en kontrollgrupp som fick lyssna på ljudinspelningar om amning.
Före och efter att de lyssnat på ljuddramat ombads deltagarna fylla i en enkät om tyfoidfeber.
Utifrån svaren från de drygt 90 procent som svarade på enkäten drar forskarna slutsatsen att båda strategierna minskade missuppfattningarna rejält. Greppet där man tog upp och sedan korrigerade den felaktiga informationen verkade dock vara mer effektivt, enligt Maike Winters.
Vid studiens början svarade hälften av deltagarna i interventionsgrupperna att tyfoidfeber orsakas av myggor, vilket alltså inte stämmer. Efter att ha lyssnat på ljudinspelningarna hade andelen i gruppen som fick höra motargument minskat till 33 procent. Motsvarande siffra för dem som bara serverades korrekt fakta var 36 procent.
Andelen deltagare som svarade att tyfoidfeber och malaria alltid samexisterar minskade också. Till att börja med svarade 60 procent av deltagarna i interventionsgrupperna på detta vis. Efter att ha lyssnat på ljudinspelningarna hade andelen minskat till 29 procent i gruppen där de felaktiga påståendena tagits upp, och till 39 procent i gruppen som inte fått höra några motargument.
I kontrollgruppen svarade deltagarna i stort sett likadant vid båda enkättillfällena. Jämfört med dem uppgav personerna i interventionsgrupperna att de vidtog fler förebyggande åtgärder för att undvika tyfoidfeber – som att dricka renat vatten – efter att de lyssnat på ljudinspelningarna.
Studien genomfördes i Sierra Leone, som är ett låginkomstland. Hur relevanta är resultaten för svenska förhållanden?
– Jag tycker att byggstenarna i strategierna som vi har använt i studien är mycket relevanta för andra miljöer. Man måste förstås ta hänsyn till hur människor normalt tar del av och hanterar felaktig information i ett visst område. Men med vissa anpassningar kan man förhoppningsvis överföra det som vi har gjort till höginkomstområden.
Enligt Maike Winters är felaktig hälsorelaterad information en växande utmaning för folkhälsan och något som kan främja spridningen av smittsamma sjukdomar. Under pandemin har det förstås blivit särskilt tydligt hur snabbt felaktiga påståenden och myter kan få spinn.
– Om samma strategier skulle funka för att minska tilltron till kraftigt polariserad desinformation kring covid-19 är oklart, men det skulle vara väldigt intressant att studera, säger Maike Winters.
Fynden publiceras i BMJ Global Health. Ta del av studien.
