Begreppet sensorisk bearbetningssensivitet (sensory processing sensitivity) myntades 1996 [1] och innefattar en ökad sensorisk känslighet och ökad känslighet för emotionella stimuli. Högkänslighet står i centrum för föreställningar om att känna mer, bearbeta information djupare än andra samt vara mer socialt inkännande och eftertänksam än den genomsnittliga personen.

Högkänsliga personer utmärks av förmågan att registrera subtiliteter i sin omgivning, djup bearbetning av information och att de är emotionellt mottagliga och empatiska. Därmed blir de också lätt överstimulerade och drabbas lättare av depression och ångest. Personlighetstypen uppskattas omfatta 15–20 procent av befolkningen [1].

Man har länge anat ett ärftligt inslag i migränsjukdomen. På senare år har genetiska studier visat att cirka 40 olika gener har betydelse för att utveckla vanlig migrän [2]. Sjukdomen är alltså polygenetisk, det vill säga migränuttrycket kan variera från individ till individ beroende på hur många gener som är påverkade och i vilken mix. Den mest uppenbara effekten är påverkan på cellernas jonkanaler med ökad depolarisering som följd [3, 4]. En person med migrän är född med känsligare sinnes- och nervceller och därmed krävs mindre retning av kroppens sinnesceller för att utlösa en aktionspotential.

Migränhuvudvärk drabbar över en miljon svenskar/år. Incidensen är cirka 40 procent hos kvinnor och 20 procent hos män [5]. Såväl det perifera som de centrala och autonoma nervsystemen påverkas. Yttre faktorer som stress, sensorisk retning och olika födoämnen kan ytterligare reta nervsystemet och förändra den sensoriska tröskeln. Den sensoriska överkänsligheten påverkar även insöndringen av signalämnen som påverkar psyke och personlighet och kan utlösa en kaskad av neurovaskulära reaktioner [6].

Migrän omfattar därför ett betydligt bredare spektrum av sensoriska symtom än bara huvudvärk. En person med migrän kan drabbas av symtom (med eller utan huvudvärk) som varken patient eller läkare spontant förknippar med migrän. Det är då lätt att individen betraktas som en person med psykisk störning, aggravering eller hysteri [7].

Obehandlad migränhuvudvärk kan skapa en mer eller mindre kronisk perivaskulär inflammation med en retning av centrala neuron och gliaceller som förstärker den sensoriska överkänsligheten ytterligare (ljus-/ljudöverkänslighet, luktöverkänslighet, åksjuka, allodyni, ömmande muskelfästen, ostadighetsyrsel av hyperkänsliga muskelreceptorer, ömmande svullen mage av IBS-typ) [8, 9]. Central sensitisering påverkar med tiden hjärnans kognitiva funktioner med ökande grad av kronisk trötthet, försämrad mental kapacitet och sämre minne, uppmärksamhet och förmåga att fokusera (utmattningsdepression) [7].

Begreppet högkänslig personlighet sprids nu bland annat via sociala medier. Läsare känner igen sig och uttrycker stor tacksamhet över att äntligen möta förståelse och bli tagna på allvar. Även typisk migränhuvudvärk är i hög grad underdiagnostiserad [10]. Varken patient eller läkare förstår alla gånger olika yttringar av migränsjukdomen, trots att migrän är ärftlig.

Det finns mycket som talar för att högkänslig personlighet är detsamma som migränpersonlighet. Att tidigt identifiera patienter med högkänslighet och deras eventuella koppling till migrän innebär att patienterna kan få en annan förståelse av sina symtom, att fler kan få behandling i tid samt att vi kan minska risken för kronisk migrän och ökad psykisk sjuklighet hos patienterna.