Hittills har två regioner – Västra Götalandsregionen och Region Skåne – börjat erbjuda organiserad prostatacancertestning inom ramen för var sitt projekt.
– Det har flutit på väldigt bra. Jag tycker att det är utmärkt att två regioner kommit i gång trots pandemin, säger Ola Bratt, ordförande för den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning.
I Västra Götaland – där man satte i gång i september förra året – har 12 000 män födda 1970 fått erbjudande med posten om att lämna PSA-prov. Lika många män födda 1971 får erbjudandet i år.
Region Skåne smög i gång med ett pilotprojekt med bara 1 000 män förra året. Under 2021 går det även här ut ett brev med erbjudande om provtagning till alla män som fyller 50 i år.
Flera andra regioner, däribland Stockholm, har planer på att komma i gång inom det närmaste året, enligt Ola Bratt.
– Från 2022 och framåt rullar det på kan man säga, säger han.
Det var 2018 som Socialstyrelsen återigen sa nej till ett nationellt screeningprogram för prostatacancer eftersom fördelarna inte tydligt övervägde nackdelarna. Samtidigt gav regeringen Sveriges Kommuner och regioner i uppdrag att ta fram en modell för hur landets regioner skulle kunna organisera och få bukt med den ojämlika hanteringen av PSA-test.
Ola Bratt, som även är professor i urologi och klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet, ledde arbetet som blev klart senare samma år.
I Västra Götaland har närmare fyra av tio av de män som fått erbjudandet i brevlådan nappat.
– Vi räknade med att hälften av de här 50-åriga männen skulle välja att lämna PSA-prov. Det blev 38 procent. Då får man ta hänsyn till att pandemin naturligtvis har gjort att många har avstått. Så det är vi mycket nöjda med. Några procent av dem som lämnar PSA-prov har ett förhöjt värde och går vidare till magnetkamera, säger Ola Bratt.
Sedan i mars förra året rekommenderar det nationella vårdprogrammet för prostatacancer en magnetkameraundersökning före vävnadsprov hos män som har ett måttligt förhöjt PSA-värde. Bakgrunden är att stora studier på senare år visat att det både minskar överdiagnostik och besparar friska män onödiga biopsier.
Som Läkartidningen nyligen berättade har strategin redan fått stort genomslag i rutinsjukvård. Där kan man enligt Ola Bratt räkna med att ungefär en tredjedel slipper biopsier i gruppen med förhöjt PSA-värde och en prostatakörtel som vid undersökning bara känns godartat förstorad.
– I vårt projekt där vi bjuder in män till organiserad prostatacancertestning sorterar magnetkameran bort en bra bit över hälften av dem med ett högt PSA-värde. De behöver alltså inte genomgå vävnadsprovtagning.
Resultaten är i linje med en svensk studie – den första som tittat på just detta – som publicerades i New England Journal of Medicine i somras. Av de män i studien som visat sig ha ett förhöjt PSA-värde efter att ha bjudits in till organiserad testning slapp 63 procent biopsier.
Patientföreningen Prostatacancerförbundet har riktat kritik mot att inte fler regioner redan kommit i gång med organiserad prostatacancertestning. Men Ola Bratt tycker att det är bra att några regioner har gått i bräschen.
–Om alla regioner hade kört i gång samtidigt hade alla nybörjarfel och utvecklingskostnader gått parallellt. Nu kan andra regioner dra nytta av erfarenheterna i Västra Götaland och Skåne, säger han.
Enligt Ola Bratt är det svårare än man kanske kan tro att sjösätta den här typen av organiserad testning.
– Det är ett väldigt stort basarbete som måste genomföras innan man kan sparka i gång, så att man inte skickar ut erbjudande om att lämna PSA-prov och så händer det liksom ingenting – kedjorna fungerar inte och män står och stampar i kö – när det väl görs.
I ljuset av att det kommit ny kunskap tycker Ola Bratt att det börjar bli dags för Socialstyrelsen att på nytt utreda förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram.
– Vi har en dialog med Socialstyrelsen och de är medvetna om utvecklingen och att den kan föra med sig ett behov av en ny utredning, säger han.
Mattias Fredricson, enhetschef och ansvarig för Socialstyrelsens rekommendationer om screening, bekräftar den bilden.
– Det kan bli aktuellt för Socialstyrelsen att göra en ny prövning av om screening bör införas för prostatacancer. Något beslut om att inleda ett sådant arbete har dock inte fattats, säger han.
Enligt Ola Bratt fattas det fortfarande en viktig pusselbit innan Socialstyrelsen kan sätta ned foten i frågan: hur man ska använda magnetkamera vid upprepad testning, som det blir frågan om i ett eventuellt nationellt screeningprogram.
– Det finns inte en chans att vi kan göra MR vartannat år på alla med höga PSA-värden i hela den manliga befolkningen. Vi måste veta hur vi ska använda MR nästa gång de bjuds in, säger han.
Den pågående svenska så kallade G2-studien, i regi av Jonas Hugosson som är professor vid Göteborgs universitet, tittar närmare på just detta. De första resultaten väntas i vår och resultat för uppföljning under 2023.
Ola Bratt ser dock inga hinder för att sätta i gång en utredning redan innan alla resultat är på plats.
– Eftersom vi vet att de här resultaten kommer så kan man ju sätta i gång grupper med experter och så vidare. Men utredningen kan inte slutföras innan resultat för uppföljning finns på plats, säger Ola Bratt.
(uppdaterad 2021-12-01)
