Onsdagen blev en turbulent dag i politiken. Magdalena Andersson (S) utsågs till statsminister, men när hennes budget ratades av riksdagen valde Miljöpartiet att lämna regeringen och Magdalena Andersson bad om att få bli entledigad från sitt uppdrag innan hon ens tillträtt. Om hon på nytt röstas fram till statsminister i en ren S-regering kommer hon att tvingas regera med oppositionens budget.
Men för vårdens del innebär inte oppositionens budget några lika dramatiska förändringar.
Enligt flera experter som Svenska Dagbladet pratat med är skillnaden mellan regeringens och oppositionens budgetar relativt små. Både innehåller reformer på omkring 70 miljarder kronor, och de flesta av regeringens reformer ligger kvar i oppositionens alternativ.
– Det är inte någon enormt stor skillnad. Bägge budgetalternativen är ju baserade på regeringens förslag till budget. Sedan har oppositionen gjort ändringar i den, säger Erik Bengtzboe, tidigare moderat riksdagsledamot och i dag chefsekonom på intresseorganisationen Skattebetalarna.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har i sin gemensamma budget behållit 2 miljarder för att hantera uppskjuten vård och 3 miljarder till bland annat personalsatsningar, rapporterar Dagens Medicin.
Därutöver tillförs ytterligare 3,4 miljarder till hälso- och sjukvården, enligt ett pressmeddelande. Samtidigt viks 250 miljoner kronor de kommande tre åren för att upprätta en nationell vårdförmedling, som ska se till att använda tillgänglig kapacitet inom vården för patienter som väntat länge på hjälp. Partierna lägger också 2,9 miljarder kronor under budgetperioden för att få fram fler vårdplatser. Enligt budgeten ska också 25 miljoner tillföras årligen fram till 2027 för att, genom screening och vaccination, utrota livmoderhalscancer. Däremot halveras anslagen för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar till 2014 års nivå, skriver Dagens Medicin.
Läs också: KD vill kapa vårdköer – föreslår 6 miljarder till vårdförmedling (1 oktober)
