Generellt vill läkarstudenterna bli insläppta i yrket så tidigt som möjligt och kunna arbeta överallt, medan läkare som hunnit längre i karriären är mer restriktiva i frågan.

SLF student tycker att gränsen för att få vikariatsförordnanden ska sänkas till efter termin 8. Den avgående ordföranden Niki Shams ser heller ingen anledning till förbud på akuterna eller i primärvården, om de får bra stöd.

– Man kan anpassa nivån så att de yngre läkarna tar emot enklare och stabilare patienter.

Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd (UFO) tycker inte att det är lika solklart.

»Det finns ibland en kultur i början av karriären att det är lite häftigt att få stå ensam. Men jag känner själv att jag blir mer och mer ödmjuk i min egen okunskap ju längre jag kommer i min läkarkarriär«, säger Madeleine Liljegren.

– Den springande punkten är att det finns ett gott stöd. Har man inte en namngiven legitimerad kollega på plats som kan handleda och hjälpa en med svåra patientfall tycker vi inte att man ska få arbeta på akuten. Det måste vara tryggt och patientsäkert, säger rådets ordförande Madeleine Liljegren, som även är ST-läkare i psykiatri och ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf).

Läkarförbundet vill ha in en skrivning om att handledaren ska vara på plats fysiskt, i syfte att förhind­ra att arbetsgivare exempelvis tycker att en bakjour i hemmet räcker.

Madeleine Liljegren tycker att den föreslagna gränsen vid termin 10 är bra. Tidigare än så är läkarstudenter inte mogna, anser hon.

– Studenterna är hungriga och vill ut och jobba och lära sig saker. Men det måste framför allt vara patientsäkert. Om en student begår ett misstag på grund av dåligt stöd, slår det mot hela läkarkårens förtroende.

Niki Shams påpekar att läkares karriärval ofta avgörs tidigt. Därför är det extra viktigt att släppa in läkarstudenter där det behövs fler specialister, resonerar hon. Madeleine Liljegren ser snarare en risk att det blir tvärtom.

– Får man för lite stöd finns risken att man väljer bort specialiteten i stället.

Svensk förening för akutsjukvård (Swesem) är starkt kritisk till Socialstyrelsens förslag. De tycker inte att det är patientsäkert att läkarstudenter med vikariatsförordnanden arbetar på akuten.

– Läkarstudenterna ställs inför situationer som de inte är kompetenta nog
att hantera och får inte det stöd de behöver, säger ordföranden Michael von Schickfus, som snarare anser att det borde ställas särskilt höga kompetenskrav på akuten.

Ska studenter vara på akuten ska de ha lägre produktionskrav än övriga läkare och alltid handledas av specialistläkare på plats, enligt Swesem.

Lärosätena som utbildar läkare går ännu längre och tycker inte att studenterna ska få jobba självständigt som läkare någonstans i sjukvården. Niki Shams beskriver deras inställning som skrattretande.

– Då dumförklarar de ju sin egen utbildning! Hur kommer det sig att man inte alls ska få jobba som läkare till sista dagen på den tolfte terminen, för att dagen efter få ta helt egna självständiga beslut?

Hon påpekar att den nya 6-åriga läkarutbildningen ger legitimation vid examen och ställer högre krav på studenternas kliniska kunskaper under utbildningen.

– Då ska studenten rimligtvis vara kompetent att vikariera på akuten tidigare än i dag.

Niki Shams saknar en diskussion om vilka konsekvenser det får på längre sikt om läkarstudenter inte tillåts pröva på yrket under utbildningen.

– Då blir kompetensen hos den framtida läkaren lägre. Och när vi blir leggade utan att ha gedigen klinisk kompetens innebär det en patientsäkerhetsrisk.

Läs även: Studenter på akuten – tillgång eller patientfara?