Från och med hösten 2022 kommer AT-läkarna i Region Västernorrland vara klara efter 18 månader, i stället för dagens 21 månader. I ett pressmeddelande beskriver regionen det som »en chans att få ut fler legitimerade läkare i sjukvården«.

Även om fler och fler AT-orter väljer att korta sin AT till minimitiden 18 månader, har många längre allmäntjänstgöring för att exempelvis sätta en lokal prägel på utbildningen.

Sverige yngre läkares förening (Sylf) har länge lobbat för 18 månaders AT med syfte att korta de långa köerna. Sedan 2008 har väntetiden till allmäntjänstgöring ökat med 60 procent. 2021 var väntetiden drygt 11 månader i genomsnitt, enligt Sylf. Det innebär att en stor och växande grupp underläkare tvingas vikariera i väntan på AT.

Förra året satte även Nationella vårdkompetensrådet ned foten och gick ut med en rekommendation om att alla regioner bör gå ner till 18 månaders AT för att öka utbildningstakten.

Enligt Jonas Lindbäck, som är chef för enheten för läkares utbildning och fortbildning i Västernorrland, sker kortningen i regionen som en följd av rekommendationen.

– Vi har i över ett års tid arbetat med frågan om 18 månaders AT och vi är glada att kunna förverkliga dessa planer. Övergången kommer förhoppningsvis medföra fler legitimerade läkare i regionen, säger han i ett pressmeddelande.

Jonas Lindbäck tror inte att förändringen kommer att påverka kvaliteten på utbildningen.

– Vi tror att vi kan bibehålla kvaliteten i utbildningen för AT-läkare, samtidigt som de blir färdiga snabbare och kan bidra till en bättre hälso- och sjukvård framgent i regionen.

En annan positiv effekt han ser är att det ger ökade möjligheter att kunna utbilda BT-läkare. Regionen planerar att ha gemensamma introduktioner och utbildningsaktiviteter för utbildningsläkarna framöver.

– Vi tror det kommer stärka kompetensen hos både AT och BT-läkare, säger Jonas Lindbäck.

Sylf har under många år tryckt på för fler AT-tjänster. Nu – när bastjänstgöringen är införd, AT på sikt ska fasas ut samtidigt som det råder stor brist på specialistläkare – beskrivs läget som alltmer akut. Det har även lett till en samsyn om att problemet måste lösas. I det nuvarande kollektivavtalet som Läkarförbundet slöt med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) 2020 kom parterna överens om att gemensamt verka för fler AT-tjänster. För ett år sedan kom dessutom regeringen och SKR överens om en särskild satsning på AT-tjänster.

Men det har hittills inte lett till en tillräcklig ökning, utan förväntas bli en fortsatt brist på 100 AT-platser i år, 200 platser året därpå och 250 år 2024. Arbetsgivarorganisationen såväl som Sylf och Nationella vårdkompetensrådet är överens om att det behövs en betydligt kraftigare utökning inom kort.

Problemet är enligt regionerna inte pengar, utan främst brist på handledare som kan ta hand om alla AT-läkare, nya BT-läkare, utlandsutbildade läkare som ska göra praktisk tjänstgöring och den växande mängden läkarstudenter.

Under 2021 har flera steg tagits för att underlätta för regionerna att få fram fler platser. Ett exempel är att Socialstyrelsen gett grönt ljus till att AT-läkare tjänstgör i verksamheter som traditionellt sett inte använts, om de kan uppnå målen som utbildningen kräver där.

Vårdkompetensrådet arbetar aktivt med frågan och ska presentera en nationell AT/BT-plan som syftar till att försöka lösa AT-proppen i år. Rådet jobbar framför allt med tre huvudspår: 18 månaders allmäntjänstgöring, bättre struktur på handledningen och en breddning av AT-placeringarna.

I december förra året startade Sylf ett digitalt upprop för att få fram fler AT-platser. »Vi hoppas att det ska bli en mejlstorm«, sa ordföranden Madeleine Liljegren tidigare till Läkartidningen.

Drygt 1 300 personer har skrivit under insamlingen som nu är stängd och ska skickas till SKR:s sjukvårdsdelegation och förhandlingsdelegation.