Egenreferat. Kosttillskott för ökad prestation i träning eller idrott (idrottstillskott) har kopplats till allvarliga biverkningar. Världen över är, med enstaka undantag, den som tillverkar och marknadsför kosttillskott ansvarig för dessas säkerhet. Till skillnad från läkemedel, som kontrolleras rigoröst före införande, är övervakning efter marknadsföring den huvudsakliga informationskällan för kosttillskott, framför allt via fallrapporter.

Fallrapporter om biverkningar av kosttillskott från tillverkare, konsumenter och vårdpersonal kallas spontana fallrapporter och är inte synonyma med de akademiska fallrapporter som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Spontana fallrapporter saknar ofta information, vilket begränsar bedömningen av det kausala sambandet mellan kosttillskott och biverkan. Hur kausalitet bedöms i publicerade fallrapporter om misstänkta biverkningar av idrottstillskott har inte undersökts. Syftet med studien [1] var att sammanställa rapporterade biverkningar kopplade till idrottstillskott samt att undersöka hur kausalitetsbedömningen görs.

Via systematisk litteratursökning identifierades alla publicerade fallrapporter om idrottstillskott och biverkningar 2008–2019. Förutom kosttillskott och biverkningar undersöktes om kliniskt resonemang och/eller en systematisk metod för kausalitetsbedömning tillämpades. Definitionen av kliniskt resonemang var inte kopplad till de förutbestämda kliniska data som samlades från fallrapporterna.

72 fallrapporter om biverkningar hos 97 patienter (82 män, 13 kvinnor, 2 med okänt kön; medianålder 30 år) inkluderas i studien. 134 olika kosttillskott kopplades till 37 olika misstänkta biverkningar. För 61 patienter rapporterades kliniskt resonemang, för 14 patienter rapporterades alternativa orsaker men utan kliniskt resonemang och för 22 patienter nämndes ingen alternativ orsak. För totalt 8 patienter (samtliga i gruppen med kliniskt resonemang) användes en systematisk metod för kausalitetsbedömning. Rapporter med kliniskt resonemang fångade fler viktiga faktorer för kausalitetsbedömningen jämfört med rapporter utan kliniskt resonemang. Bland fallrapporter med kliniskt resonemang fångade en systematisk metod för kausalitetsbedömning ytterligare fler faktorer.

Våra resultat indikerar att kliniskt resonemang kan förbättra förutsättningarna för bedömning av kausalt samband mellan idrottstillskott och biverkningar samt att användande av systematiska metoder för kausalitetsbedömning kan förbättra dem ytterligare.