Vårdkompetensrådet: Så ska regionerna lösa AT-proppen

Läkartidningen har tidigare berättat att Nationella vårdkompetensrådet tillsatt en särskild arbetsgrupp för AT/BT, som ska ta fram en nationell plan för utfasningen av AT och infasningen av BT. Allmäntjänstgöringen (AT) har pekats ut som en flaskhals för läkare, och det finns dessutom en farhåga att den nya bastjänstgöringen (BT) ska bli ett nytt hinder i läkarkarriären.

Arbetsgruppen leds av Johan Dabrosin Söderholm som är före detta dekan vid Linköpings universitet, professor och överläkare i kirurgi och en av rådets ordinarie ledamöter.

I höstas berättade han för Läkartidningen att gruppen jobbar med tre spår: att 18 månaders allmäntjänstgöring ska bli standard, få till en bättre struktur på handledningen och en breddning av AT-placeringarna.

Nu kommer rådet med tydliga rekommendationer på områdena. Regionerna uppmanas gå över till 18 månaders AT. I dag har många längre tjänstgöringstid. En vanlig modell är 21 månader. För att öka kapaciteten bör även en större del av sjukvården involveras i AT-utbildningen enligt rådet, som pekar ut beroendemedicin, infektionsmedicin och kvinnokliniker som exempel på lämpliga verksamheter. Socialstyrelsen har tidigare sagt att det inte finns några hinder för det, så länge målen uppfylls.

Det tredje förslaget är att regionerna lyfter fram AT/BT-handledning i organisationen samt följer upp och efterfrågar utbildningsresultat. Uppdraget bör göras mer attraktivt samtidigt som det är viktigt att använda sig av möjligheten att låta ST-läkare vara handledare, skriver rådet som också välkomnar nya grepp. Gaffelhandledning lyfts fram som ett exempel – en modell där en specialist handleder flera yngre kollegor samtidigt. Interprofessionell handledning är ett annat exempel som rådet nämner, där olika professioner handleder varandra i olika moment. Samtligt påpekar rådet att det är viktigt att se till att utbildningen håller en god kvalitet.

Syftet med förslagen är att hjälpa regionerna att klara de kommande årens hårda utbildningstryck och parallella utbildningsystem. Rådet ser en risk att antalet tillgängliga AT-tjänster kommer att minska successivt fram till 2027, när de första läkarstudenterna som gått den nya läkarutbildningen blir klara. Det innebär att de sista som behöver göra AT kan få vänta väldigt länge på en tjänst, om inget görs för att lösa upp proppen.

– Det finns risk att det drar ut på tiden för de sista studenterna som ska ta den gamla läkarexamen att få sina AT-tjänster. Redan i dag ser vi att tiden det tar att få och genomföra sin AT-tjänst har ökat, och nu ska sjukvården dessutom erbjuda BT-tjänster parallellt med AT-tjänsterna. Därför har vi tagit fram tre rekommendationer för att öka antalet AT-platser och på så sätt undvika flaskhalsar i systemet, säger Johan Dabrosin Söderholm i ett pressmeddelande.

Gruppen har valt att fokusera på AT i första hand eftersom det är möjligt att göra förändringar utan att ändra på regelverket och att det finns ett så tydligt uppdämt behov. Samtidigt tror rådet att det blir lättare att införa BT på bred front om AT-flaskhalsen försvinner.

Under förra året har sex regionala vårdkompetensråd etablerats i sjukvårdsregionerna. Nationella vårdkompetensrådet kommer att samverka med dem och lärosätena för att se till att de nya förslagen genomförs.

– Arbetsgruppen för AT- och BT-frågor har tydligt visat på styrkan med Nationella vårdkompetensrådet som samverkansarena för att uppnå handgripliga resultat. Det är tre tydliga och viktiga förslag som bidrar till att skapa bra förutsättningar för införandet av BT parallellt med AT, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset som är ordförande för Nationella vårdkompetensrådet, i pressmeddelandet.

Läs också:

Fler platser i varann region – men det räcker inte

Längre väg till legitimation för läkare

Socialstyrelsen ska se över hur regler kan förtydligas

Läkarförbundet och SKR vill ha översyn av reglerna för AT

Anne-Marie Wennberg Larkö: Fortbildning den viktigaste läkarfrågan