Bara inom FN:s gemensamma insatser mot covid-19 har omkring 87 000 ton skyddsutrustning införskaffats mellan mars 2020 och november 2021, där merparten slutat som avfall. Siffrorna innefattar därmed inte all den förbrukning som skett utanför FN-insatserna.

Författarna till den nya WHO-rapporten pekar bland annat på att 140 miljoner testkit levererats, vilka kan leda till ytterligare tusentals ton plastavfall. Och 8 miljarder vaccindoser kan generera 144 000 ton avfall såsom sprutor och avfallskärl.

Enligt WHO är 30 procent av världens sjukvårdsinrättningar inte utrustade att hantera den vanliga avfallshanteringen, än mindre det tillskott som pandemin innebär. I de mest resurssvaga länderna kan den siffran vara 60 procent. Problemen utsätter potentiellt sjukvårdspersonal för skaderisk och mikroorganismer. Det kan även utsätta boende nära soptippar för risker, liksom påverka vatten, luft och hela ekosystem.

– Det är absolut nödvändigt att förse vårdpersonal med personlig skyddsutrustning. Men det är också vitalt att försäkra sig om att den kan användas utan påverkan på den omgivande miljön, säger Michael Ryan, chef för WHO:s krisberedskap, i ett pressmeddelande.

Det är inte bara sjukvården som står för avfall relaterat till covid-19. Användningen av exempelvis munskydd har ökat kraftigt i samhället generellt vilket bidragit till en ökad mängd sopor. En uppskattning är att 3,4 miljarder mun- och andningsskydd konsumerades dagligen 2020 efter pandemins start.

WHO påpekar att situationen är en chans för många länder att stärka avfallshanteringen. Det kan exempelvis göras genom reglering, mer övervakning av hanteringen och budgetpåslag.

Rapporten lägger också fram rekommendationer för att minska påverkan på miljö och avfallshantering. Det handlar exempelvis om skyddsutrustning som kan återvinnas, mer miljövänlig paketering, nedbrytbara material och grönare sophantering. En del åtgärder kan också spara pengar och minska risken för brist på materiel.

Rapporten finns publicerad på WHO:s webbplats.

 

Läs mer om klimat och miljö på Läkartidningens samlingssida Klimatförändring och hälsa.