Varför skrev ni artikeln?
Jag träffade patienten på vårdcentralen och inremitterade honom; sedan följde jag handläggningen och blev nyfiken på hur lustgas används rekreationellt. Staffan Svensson och jag fick kontakt med Magnus Johnsson, som också träffat patienten och bidrog med en neurologs synvinkel.
Vilka svårigheter finns i att ställa rätt diagnos vid lustgasförgiftning?
Min upplevelse är att det svåraste är anamnesen och sjukvårdens oerfarenhet av att lustgas kan ge neurologisk skada. Man måste känna till kopplingen och komma på att fråga om det. Det är svårt att få grepp om hur mycket patienten använder – vad är »mycket«?
Har du själv stött på fler fall?
Ja, både i mitt kliniska arbete och privat. De personerna var inte lika allvarligt påverkade som patienten i fallbeskrivningen och det har räckt med råd om att avstå från vidare intag.
I en medicinsk kommentar i detta nummer skriver tre medarbetare vid Giftinformationscentralen att de vill se ett slut på den oreglerade försäljningen av lustgas. Håller du med?
Jag jobbar som kliniker och har svårt att överblicka effekterna av en reglering; saken bör utredas av myndigheterna. Medicinskt kan överanvändning av lustgas bli farligt för individen, men det gäller även mycket annat i livet.
Hur kommer det sig att du specialiserar dig i allmänmedicin?
Jag gillar arbetssättet, att patienten är en levande person som jag kan följa upp, det stämmer med min uppfattning om läkaryrket. Under mina randplaceringar har jag saknat detta, där har det varit mindre patientkontakt och man ser samma begränsade patientgrupp dag ut och dag in.
