I oktober presenterades den statliga utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar. Bakgrunden till utredningen var att regeringen uttryckt oro över att patienter med privata vårdförsäkringar får gräddfiler till den offentligt finansierade vården.
I utredningen föreslås bland annat att regionerna med nya regler ska kunna ställa krav och kontrollera vårdgivare som har andra uppdragsgivare än regionen, exempelvis försäkringsbolag, så att man ska kunna säkerställa att vårdgivarens offentligfinansierade uppdrag inte påverkas negativt.
Dessutom ska Inspektionen för vård och omsorg få bättre förutsättningar att utöva tillsyn över försäkringsfinansierad vård.
Svenska läkaresällskapet (SLS) var mycket kritisk till utredningen redan när den presenterades, och tongångarna har inte ändrats när sällskapet nu skickat in sitt remissvar.
– Det är med stor besvikelse vi tar del av utredningen, som helt förbigår den viktiga analysen om hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar prioriteringsordningen i hälso- och sjukvården, säger Tobias Alfvén, ordförande för SLS, i ett pressmeddelande.
Sällskapet anser att utredningen gjort en för snäv tolkning av sitt direktiv och man saknar både analys och konkreta förslag till reglering av den privata försäkringsmarknaden.
SLS tillstyrker dock utredningens förslag om att den hälso- och sjukvård som regionen bedriver i egen regi, eller som bedrivs på uppdrag av regionen, endast får finansieras med offentliga medel.
Den linjen delas även av Konkurrensverket, som också lämnat synpunkter. Enligt myndigheten bör privata vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård på uppdrag av regionerna inte samtidigt kunna utföra uppdrag eller ta emot finansiering från andra än regionen, exempelvis privata sjukvårdsförsäkringar.
Konkurrensverket anser att det finns »uppenbara risker för överutnyttjande, snedvridningar och korssubventioner« i de fall en verksamhet tar emot ersättning från flera olika uppdragsgivare för att utföra samma eller näraliggande tjänster.
Sveriges Kommuner och regioner (SKR) skriver i sitt remissvar att förslaget om att reglera finansieringen inte är fel i sig. Dock pekar SKR på att risken snarare är den motsatta, det vill säga att offentliga medel finansierar privata patienter där kostnaden borde ha belastat försäkringsbolaget i stället. En lagstiftning som reglerar detta på motsvarande sätt borde därför också tas fram, skriver SKR.
SKR konstaterar också att den utökade uppföljning av vårdgivare som föreslås är att betrakta som ett nytt åtagande för regionerna och att det krävs att mer resurser tillförs.
Organisationen instämmer samtidigt i att kunskapen om hur privata sjukvårdsförsäkringar fungerar i praktiken behöver stärkas. SKR delar också bilden att frågor som rör privata vårdförsäkringar i princip är oreglerade.
SKR framhåller dock att hälso- och sjukvård via privata försäkringar uppskattas uppgå till 0,7 procent av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna. Även om andelen ökar menar SKR att olika åtgärder och regleringar ska ställas i proportion till fenomenets relativt begränsade omfattning.
Läkarförbundet skriver i sitt remissvar att man instämmer helt i att medicinska behov ska styra och där sjukast går före, oavsett privat eller offentligt finansierad vård.
Samtidigt menar förbundet att förekomsten privata sjukvårdsförsäkringar i första hand är ett tecken på att den offentliga vårdens tillgänglighet inte fungerar. Om tillgängligheten till den offentliga vården ökar så minskar efterfrågan på privata sjukvårdsförsäkringar, resonerar förbundet.
Läkarförbundet ser också risker med förslaget om ökad kontroll av vårdgivare.
Förbundet pekar, i likhet med SKR, på att förslaget innebär ett ökat ansvar och fler arbetsuppgifter för regioner och staten, men att utredningen inte ger några svar på hur exempelvis regionerna ska hantera de ökade kraven på inrapportering av data och uppföljning.
Läs mer:
Läkaresällskapet kritiserar utredning om privata vårdförsäkringar
