Tidigare har intensivvårdsambulansen i Region Skåne varit upphandlad, och ett företag försåg då transporterna med utrustning och personal. Men för några år sedan beslutade Region Skåne att överta intensivvårdstransporterna i egen regi, och sedan maj förra året har verksamheten drivits av regionen.

I dag förser förvaltningen Medicinsk service Iva-transporterna med ambulans, ambulanssjukvårdare och sjuksköterska. Men de tillhandahåller inte Iva-personal. I stället måste sjukhusen, som är egna förvaltningar, avvara en läkare.

Den informationen hade inte nått ut hela vägen ut i organisationen förra våren. Och Iva-verksamheten togs lite på sängen och fick relativt snabbt snickra ihop en lösning.

– Det är framför allt detta man kan kritisera. När vi fick reda på det, var det bara veckor till den nya organisationen skulle träda i kraft och vi skulle få lösa allt själva. Någonstans har kommunikationen fallerat, säger Andreas Lagström, medicinskt ansvarig läkare på Iva i Ystad.

Han är en av de läkare som arbetar med intensivvårdstransporterna. Finns tillgängliga Iva-läkare i tjänst på sjukhuset kan de tillfälligt flyttas från sina vanliga uppgifter till transporten. Men i andra fall förlitar man sig på att läkare rycker in på sin lediga tid.

– Som alltid löser vi uppgiften. Vi är ju tvungna att göra det. Men det är en ytterligare stress och arbetsbörda som kommer lite oförberett när man skulle behöva återhämta sig, säger Andreas Lagström.

Medan Skånes universitetssjukhus kan behöva transportera Iva-patienter på grund av platsbrist, är det vanligare att Lasarettet i Ystad gör det för att patienterna behöver en undersökning i Lund. En transport fram och tillbaka kan ta merparten av en arbetsdag i anspråk, medan en enkel resa kanske kräver två tre timmar.

Om Andreas Lagström, som medicinskt ansvarig, kommer fram till att en patient behöver skickas på undersökning, efterlyser han läkare för transporten. Svarar ingen kan han behöva åka själv.

– Och det är inte bra när man borde ligga hemma och sova.

– Men det jag tror är mest frustrerande är när man inte kan ställa upp. Man vet att patienten blir lidande.

Läkarförbundet Skåne, som består av de fyra lokalföreningarna, tycker inte att systemet är acceptabelt. »Den springande punkten är att våra narkosläkare utanför arbetstid vänder ut-och-in på sig själva för våra allra mest sjuka patienter och för att lösa ett problem som skapats av ett beslut som inte var genomarbetat innan det realiserades«, skriver ordförande Maria Wadman i ett mejl till Läkartidningen. »Det är ett stort arbetsmiljöproblem som Region Skåne väljer att inte se«, fortsätter hon.

Anders Rehn, verksamhetschef inom intensiv och perioperativ vård vid Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö, säger att han fick informationen om förändringen i januari i fjol, när Region Skåne var som hårdast drabbat av covid-19.

– Jag hoppades på att man skulle ha förståelse och förlänga avtalen om Iva-ambulans. Men man gjorde inte det, utan vi fick det i knät och då fick vi hantera det efter bästa förmåga.

Han tycker också att ledningen, där han själv ingår, fallerat i kommunikationen. Och han påpekar att den nuvarande lösningen inte är hållbar i längden. Tar man en läkare ur ordinarie verksamhet påverkar det verksamheten, och tar man en ledig läkare påverkar det individens arbetsbelastning och återhämtning.

– Detta skulle man ju tagit tag i tidigare och gjort en risk- och konsekvensanalys. Eftersom en förvaltning slutar bemanna Iva-transporterna, måste man se vad det innebär för de andra förvaltningarna innan man gör det.

Åsa Rudin, som är chefläkare vid verksamhetsområdet Medicinsk service, skriver i ett mejl till Läkartidningen att systemet gjordes om för en ökad tillgänglighet. Med en Iva-läkare i ambulansen ökar också patientsäkerheten, menar hon. Ambulanssjukvården tillhandahåller fordon och besättning, men den verksamhet som patienten kommer ifrån, kompletterar personalen. »Detta är vår permanenta lösning«, skriver hon i mejlet.

Men sjukhusen skissar på en ny lösning för egen del. Anders Rehn berättar hur han och andra verksamhetschefer bollat frågan med Iva-personal, som i sin tur bildat en arbetsgrupp. De kommer nu presentera några förslag till Iva-cheferna, som sedan presenterar en möjlig lösning till verksamhetscheferna.

Hur långt bort är en lösning?

– Har vi ett förslag färdigt om en månad och lägger ett schema på det, är det tveksamt om det går förrän efter sommaren, säger Anders Rehn.

Vilken typ av lösning kan det bli?

– Det handlar nog om en regional jourlinje. Sedan beror det på inställningstid om man ska besluta att ha en jour i regionen, eller fler. Och en viktig fråga är om den ska vara bemannad dygnet runt.

Kan man lösa det med den personal man har?

– Det kan man nog göra, det är inte så många transporter. Men det är klart att det blir en ökad belastning och det är ju inte så att vi har för många läkare totalt sett.