Egenreferat. Implementering av ny kunskap i vården kan vara snabb men också utdragen. WHO och ISPCAN (International Society for Prevention of Child Abuse and Neglect) framhåller vikten av forskning och implementering av kunskap om barnmisshandel för att minimera antalet falskt positiva och falskt negativa fall av barnmisshandel.

Syfte med denna studie var att analysera kunskapsöverföringen för att upptäcka spädbarnsmisshandel, särskilt skakvåld (shaken baby syndrome/abusive head trauma, SBS/AHT) och dess samband med diagnoser för kroppslig misshandel och övergrepp. Studiedesignen var populationsbaserad och kvasi-experimentell med tidsserieanalyser från perioden 1987–2019. För exponering eftersöktes forskningspublikationer och grå litteratur (exempelvis rapporter, presentationer, elektroniska källor, riktlinjer och myndighetsutsagor) från Sverige. Kunskap (vetande och kunnande) definierades som allmän kunskap om barnmisshandel, och särskilt som stödjande eller ifrågasättande av hypotesen om skakvåld (SBS/AHT). Kunskapsöverföringen kategoriserades som passiv, aktiv eller implementering. Utfallet var incidenstal och incidenskvot (incidence rate ratio) av spädbarn med diagnoser från Patientregistret för misshandel och övergrepp.

Den summerade incidensen av diagnoser för misshandel och övergrepp var 32,2 per 100 000 spädbarn under studieperioden. Incidensen var relativt stabil under åren 1987–2000. Skakvåldsdiagnosen introducerades under sent 1990-tal. Kunskapsöverföring om barnmisshandel, i synnerhet stödjande för SBS/AHT, startade mer omfattande från år 2002. En betydande ökning av misshandelsdiagnoser, men inte övergreppsdiagnoser, skedde därmed. Ökningen fortsatte fram till 2013. Ifrågasättande kunskapsöverföring om SBS/AHT (SBU-rapport, nya forskningsrön och utslag från Högsta domstolen) kom under perioden 2014–2019. Jämfört med de föregående åren minskade därmed misshandelsdiagnoserna (incidenskvot 0,84; 95 procents konfidensintervall 0,71–0,99).

Ökningen av misshandelsdiagnoser var associerad med kunskapsöverföring som understödde hypotesen om skakvåld. Minskningen av diagnoser under de senaste fem åren kan indikera en början på de-implementering av icke-evidensbaserad praktik för barnaskydd, dock betydligt långsammare än vad som skedde när ny kunskap infördes i förebyggande av plötslig spädbarnsdöd och celiaki under tidigt 1990-tal. Studien understryker betydelsen av förändringsbenägenhet i hälso- och sjukvården inför ny kunskap.