Statlig satsning ska ge fler AT-platser

I dag är det många blivande läkare som får vänta länge på att göra sin allmäntjänstgöring. Den genomsnittliga väntetiden har ökat under flera år och ligger nu på 11 månader.

Läkarförbundet har länge pekat på att platserna är för få och att regionerna måste skapa fler. Nationella vårdkompetensrådet har också konstaterat att AT-platserna måste bli fler.

Och nu väljer alltså regeringen att göra en satsning med statliga pengar. Regionerna får dela på totalt 372 miljoner som är öronmärkta för arbetet med att skapa fler AT-platser. Ytterligare 3 miljoner går till Socialstyrelsen som får i uppdrag att fördela pengarna.

– I dag råder brist på specialistläkare och en orsak till bristen är att det tar lång tid att få legitimation efter läkarexamen. I dag är det många som väntar ett år eller längre för att få påbörja sin AT. Vi vill att de ska få läkarlegitimation snabbare och kunna gå vidare till specialiseringstjänstgöring, säger socialminister Lena Hallengren (S), i ett pressmeddelande.

Stödet är prestationsbaserat och mest pengar går till de regioner som redan i dag har många AT-läkare i förhållande till sin befolkningsstorlek. De 17 regioner som i år ligger på eller över riksgenomsnittet på 15 AT-tjänster per 100 000 invånare får dela på 124 miljoner kronor. Dessa regioner kan även få ta del av 164 miljoner kronor om de utökar antalet AT-tjänster ytterligare under 2022.

De tre storstadsregionerna och Region Uppsala ligger under riksgenomsnittet och får därmed mindre pengar. De kan få del av 84 miljoner om de vidtar en tydlig förbättring och utökar antalet AT-tjänster enligt en prestationstrappa. För att få del av dessa medel måste regionen utöka antalet med minst 10 tjänster. Ju fler tjänster därutöver, desto mer medel.

Enligt Lena Hallengren ska pengarna räcka till cirka 200 AT-platser.

Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening (Sylf) välkomnar de statliga pengarna.

– Det är fantastiskt. Vi har legat på länge för att inskärpa hur pass bråttom det är med AT-platserna. Det finns hundratals unga läkare som väntar på AT. Att regeringen nu går ut och gör en egen satsning på AT-platser är unikt och visar att regeringen hörsammar det vi pratat om i flera år, säger hon.

Madeleine Liljegren pekar på att regionerna nu har mycket goda förutsättningar för att faktiskt utöka antalet AT-platser.

– Nyligen kom Nationella vårdkompetensrådets rekommendationer om hur regionerna ska utöka antalet AT-platser, och nu finns de här separata medlen från regeringen. Sedan brukar man prata om att det inte finns tillräckligt med handledare. Men vi ser att 65 procent av unga läkare före AT redan har en handledare. Med det känner jag att det inte finns några ursäkter kvar. Det är bara för regionerna att sätta igång.

Hon varnar dock för att detta inte är en permanent lösning och hoppas att satsningen på AT-platser kan bli långsiktig.

– Ett litet orosmoln är att det här gäller för 2022. Det är ganska kort om tid. Jag hoppas att regionerna söker medlen och inrättar AT-tjänster. Det vore tråkigt om regionerna redan kommit så långt i planeringen för i år att de inte kan ta del av pengarna. Men jag ser ändå det här som en jättebra början och ett startskott för att man kan fortsätta även nästa år.

Syftet med satsningen är att antalet AT-tjänster ska utökas och blir mer jämlikt över landet. Men Gilbert Tribo (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne, är kritisk mot hur pengarna fördelas.

– Många av de här utbildningsorterna ligger ju i de större regionerna och vi tar ju ett ganska stort ansvar för praktikplatser under utbildningen för både sjuksköterskor och läkare, så man måste ju se hela utbildningssystemet som sammanhållet. Plus att vi från Skåne tar ett väldigt stort ansvar när det gäller specialisttjänstgöring, det vill säga när du som läkare ska specialistutbilda dig, säger han till Sveriges Radio Ekot.