Regeringen och Sveriges Kommuner och regioner kom 2019 överens om att införa sammanhållna vårdförlopp vid komplexa och långvariga sjukdomar. De sammanhållna vårdförloppen ska gälla i hela landet och målet är en mer jämlik och effektiv vård.
Nu har styrgruppen för nationellt system för kunskapsstyrning spikat ytterligare ett vårdförlopp: vårdförloppet för knäledsartros. Därmed kan landets regioner också fatta beslut om att börja införa det.
Vårdförloppet bygger på Socialstyrelsens riktlinjer och talar om hur de kan användas i praktiken – till exempel hur patienter i första hand bör triageras till fysioterapeut för diagnos och grundbehandling och därmed avlasta allmänläkarna.
Gunilla Limbäck Svensson, ordförande för nationell arbetsgrupp knäledsartros, konstaterar att det är en vanlig missuppfattning bland både patienter och vårdpersonal att det behövs en röntgenundersökning för att ställa diagnos.
– Tidig artros syns inte på röntgen, vilket kan leda till att patienten inte får någon diagnos och att åtgärder sätts in för sent. Då fortsätter patienten ha smärta och funktionsbegränsningar längre än nödvändigt. Det som lyfts fram i vårdförloppet är att fler patienter bör få en klinisk diagnos och därefter grundbehandling i form av patientutbildning, individuellt anpassad träning och vid behov hjälp att gå ner i vikt, säger hon i ett pressmeddelande.
Vårdförloppet börjar vid misstanke om knäledsartros eller vid försämring av tidigare känd knäledsartros och avslutas när patienten upplever sig ha acceptabel funktion och smärta, eller vid remiss för bedömning om eventuell kirurgi.
Ytterligare ett vårdförlopp för knäledsartros i samband med operation planeras framöver.
Sammanlagt har tolv vårdförlopp plus en generisk modell för rehabilitering nu blivit godkända för införande i vården.
(uppdaterad 2022-03-03)
