Svenska myndigheter måste göra årliga revisioner av sin verksamhet. Internrevisionen arbetar på uppdrag av myndighetsledningen och ska granska och föreslå förbättringar av myndighetens interna styrning och kontroll. Resultatet av revisionen redovisas till myndighetsledningen, som beslutar om nödvändiga åtgärder.

I år kommer bland annat det medicinska kunskapsprovet för läkare utanför EU/EES att ingå i Socialstyrelsens granskning. Enligt internrevisionschefen Pirkko Nylund på Socialstyrelsen kommer det vara den interna styrningen och kontrollen av kunskapsprovet som granskas. Man ska bland annat titta på vilka krav Socialstyrelsen ställer på Umeå universitet, som ansvarar för provet, och vilken uppföljning och information de sökande läkarna får.

Förra året inledde Socialstyrelsen en översyn av legitimationsprocessen för tredjelandsutbildade läkare. Delvis på grund av kritiken mot kunskapsprovet, delvis för att legitimationskraven ändrats i och med att den nya läkarutbildningen startade.

En synpunkt som framförts sedan det medicinska kunskapsprovet infördes 2016 är att Sverige riskerar att gå miste om erfarna specialistläkare. Provet, som innehåller en hel del prekliniska frågor, anses främst gynna yngre läkare med nyligen genomgången grundutbildning.

– Vi vill inte förlora specialistkompetens. Vi håller på att samla på oss förslag och synpunkter från olika aktörer för hur man ska öka förutsättningarna för att en person som jobbat länge inom sin specialitet ska kunna ta sig igenom legitimationsprocessen, har enhetschefen Åsa Wennberg tidigare sagt till Läkartidningen.

Hon uppger att myndigheten kontinuerligt samlar in synpunkter och »skruvar på legitimationsprocessen« för att den ska bli bättre. Samtidigt är det inte läge för större förändringar innan myndigheten utvärderat vad som behöver göras ordentligt, enligt henne.

Socialstyrelsen arbetar just nu med att förtydliga informationen på sin webbplats så att läkare utbildade utanför EU/EES enklare ska kunna hitta rätt väg till en svensk legitimation. Enligt Åsa Wennberg är det även viktigt att det tydligt framgår att det krävs ordentlig förberedelse och mycket goda språkkunskaper för att klara kunskapsprovet.

»Vi vill också försöka förtydliga syftet med legitimationsprocessen, det vill säga att den ytterst finns till för att säkerställa patientsäkerheten. I det arbetet har vi bland annat haft djupintervjuer med personer som är eller har varit i systemet«, skriver hon i ett mejl till Läkartidningen.

Sedan kunskapsprovet skrevs första gången 2016 har det kritiserats för att vara för svårt både kunskapsmässigt och språkligt. Trots att Umeå universitet, som fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ordna provet, gjort flera justeringar har kritiken långt ifrån tystnat.

I genomsnitt klarar 20 procent provet på första försöket, och ungefär 50 procent efter tre försök, enligt Umeå universitet.