I maj 2020 tog Karolinska universitetssjukhuset i Solna emot de första patienterna med kvarstående symtom efter covid-19. Ett år senare flyttades remissomhändertagandet från Solna till Huddinge, men mottagningen i Huddinge öppnade först en dryg månad därpå. I glappet däremellan fortsatte mottagningen i Solna att ta emot patienter – men inga nybesök.

Efter att ha fått in flera tips och anmälningar om negativa effekter på vården och patientsäkerheten i samband med flytten genomförde Inspektionen för vård och omsorg en granskning av verksamheten i maj förra året. I sitt beslut slår myndigheten nu fast att Region Stockholm brustit i sin planering, ledning och kontroll av verksamheten och att man inte säkerställt att flytten skedde på ett patientsäkert sätt. Myndigheten är bland annat kritisk till att ingen riskanalys gjordes före förändringen, varken av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen eller av Karolinska universitetssjukhuset. Verksamhetsförändringarna genomfördes dessutom samtidigt som det fanns omkring 500 remisser som väntade på bedömning, liksom ett stort antal patienter som stod i kö för nybesök.

»Verksamheten hade redan innan förändringen en situation med många icke bedömda remisser och patienter på kö till besök. Ansamlingen av remisser och patienter i väntan på nybesök förvärrades i och med beslutet att mottagningen i Solna endast skulle ta emot patienter på återbesök«, skriver Ivo i sitt beslut. Det är enligt myndigheten oklart om verksamhetsflytten i sig, »förutom lidande på grund av förlängd väntan«, har medfört fler negativa konsekvenser för patienterna.

Ivo har också fått uppgifter från såväl personal som patienter om att patienterna inte fått tillräcklig information om flytten. Enligt patienterna har det lett till ovisshet och oro om ifall de skulle få fortsatt vård och i så fall var. Ivo understryker därför vikten av att kontinuerligt och i god tid informera om förändringar i patienters vård.

Heidi Stensmyren, temachef på sjukhuset och ansvarig för postcovidmottagningen i Huddinge, tycker dock inte att sjukhuset har gjort fel och återkommer flera gånger till att Ivo granskat teknikaliteter och formaliafrågor.

– De riktar inte in sig på om patienter felbehandlats exempelvis, utan lägger fokus på interna processer, som att vi inte har gjort en särskild riskbedömning. Men inga uppdrag som vi får av regionen riskbedöms per se.

Kritiken kring de långa köerna vänder hon sig också emot.

– Ivo har inte tagit till sig att vi inrättade en extra mottagning just för att åtgärda de långa väntetiderna.

Enligt Heidi Stensmyren har Ivo fel i sak.

– Vi flyttade inte en mottagning, vi startade en mottagning. Så hela Ivos kritik bygger på en felaktighet.

Fast det fanns ju redan en upparbetad mottagning i Solna?

– Ja, men den var inte vårt uppdrag, den startade spontant utifrån att medarbetare såg behovet. För oss blir det som ett moment 22. Vi får ett uppdrag att starta en mottagning i Huddinge och vi startar en mottagning i Huddinge. Sedan säger Ivo att de vill granska uppdraget vi inte hade.

Men Ivos kritik riktas ju delvis mot glappet mellan de båda mottagningarna, då inga nya patienter togs emot och patienterna fick vänta längre.

– Nej, de fick inte vänta längre på grund av att en verksamhet startade. Däremot var inflödet av remisser mycket större än kapaciteten både i Solna och Huddinge. Vi behöll dubbla mottagningar länge för att det inte skulle bli ännu längre köer.

Ärendet är nu avslutat för Ivos del och inga ytterligare åtgärder vidtas i nuläget. Myndigheten kan dock komma att följa upp beslutet.

Läkartidningen har sökt även ansvariga på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm för en kommentar.

Läs också: Trots etablerad mottagning – inga remisser till Solna vid postcovid